Nya maten ska göra dig frisk

”Functional Food är här för att stanna”

HÄLSA

- En yoghurt som påverkar blodsockerkurvan, tack!

I framtidens mataffär kommer varorna att ha direkta hälsoeffekter.

- Så kallad Functional Food är här för att stanna - men kan aldrig kompensera dåliga vanor, säger Nils-Georg Asp, professor i industriell näringslära.

Begreppet Functional Food kom till Sverige med en delegation japaner för tio år sedan.

- De ville presentera något som spåddes bli en lika stor japansk industri som elektronik och optik, säger Åke Bruce, professor i tillämpad näringslära på Livsmedelsverket.

I takt med att vi äter allt mindre nyttig mat urlakas våra kroppar. Idén med Functional Food är att undvika problemen genom att äta mat som utöver vanlig näring ger dokumenterad hälsoeffekt.

Två godkända medel

Hittills har bara två svenska livsmedel godkänts som Functional Food:

Yoghurten Primaliv med müsli som jämnar ut blodsockerkurvan efter en måltid.

Matfettet Becel som är kolesterolsänkande.

- Kontrollen är strikt. Livsmedel som godkänns måste ha dokumenterad extraeffekt genom vetenskapliga studier på människor, säger Nils-Georg Asp vid Swedish Nutrition Foundation som står för granskningen av dokumentationen.

Han tror att vi inom fem år kommer att ha hittat egenskaper i livsmedel som kan ge mer mättnadseffekt och komponenter som ökar förbränningen.

Vill ha skatt på godis

Begreppet Functional Food används ofta i ett vidare sammanhang om produkter som är extranyttiga, till exempel genom tillskott som näringsämnen och vitaminer.

- Det är lite bisarrt att en enda person bestämmer. Det är väl bättre att man godkänner fler livsmedel än för få, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.

Hon har även föreslagit andra lösningar för att styra konsumenterna mot bättre matvanor och hamnade i hetluften när hon förra året ville ha skatt på godis och läsk och lägre priser på frukt och grönsaker.

"Dyrt sätt att göra mat"

- Functional Food är ett dyrt sätt att få fram bra mat och det har gått lite geschäft i det. Industrin skor sig lite på detta, några av produkterna har fantasipriser.

Inom kort väntas enhetliga regler inom EU, för att undvika att producenterna utnyttjar den nya hälsovågen.

Nils-Georg Asp är inte orolig för att vi ska dras med i en amerikanisering med ytterligheter som nyttig läsk.

- USA går sin egen väg, där gäller marknadskrafterna och de amerikanska myndigheterna har tyvärr kommit i andra hand, säger professor Åke Bruce.

Nils Molin, professor i mikrobiologi, tog i mitten av 80-talet fram bakterien Lactobacillus plantarum 299 v som är snäll mot magen.

- I framtiden kommer fler livsmedel att ha ett inbyggt större värde. Jag kan mycket väl föreställa mig att det går att göra nyttig läsk, men det är en omväg till hälsosam mat.

"Människan behöver hjälp"

Urban Fasth är produktchef på Skånemejerier och ser ingen risk med att vi väljer preparerad Functional Food framför riktiga basvaror.

- Har vi inte redan gjort det? Vi har skapat en livsstil där vi inte har tid att laga mat och idrotta. Jag tror att den moderna människan behöver hjälp för att få en hälsosam diet.

Livsmedelsverkets Åke Bruce konstaterar att det krävs mycket av dagens konsument.

- Vi har hela vågen med glykemiskt index, den nya kostpyramiden - alla rönen serveras på olika sätt och ger intryck av att vara nya men så är inte fallet. Det bästa är fortfarande en bra balans mellan nyttiga, naturliga livsmedel.

Visste du att...

Britt Peruzzi