Krafttag mot vinterkräksjukan

Bättre rutiner ska hindra spridningen på sjukhusen

HÄLSA

STOCKHOLM

I år är sjukhusen bättre förberedda inför vinterkräksjukans härjningar. Bättre vårdrutiner ska hejda spridningen av det mycket smittsamma caliciviruset. Förra säsongen rapporterades 20 000 fall, men förmodligen blev minst dubbelt så många sjuka.

Enligt en enkät som Smittskyddsinstitutet genomfört har det fått sjukhusen att skärpa sina vårdrutiner.

- Alla har en handlingsplan, konstaterar Kerstin Mannerquist, hygiensjuksköterska vid Smittskyddsinstitutet, som sammanställt enkätsvaren.

Vid små utbrott hittills har särskild vårdhygien, isolering och enkelrum för den insjuknade varit i gång redan efter någon timme.

Däremot är rutinerna inte lika goda vid kommunernas äldreboende. Särskilt problematiskt är det i kommuner som saknar särskild hygiensjuksköterska.

Pengar att spara

Smittskyddsinstitutet har begärt in veckovis rapportering från landets sjukhus. Dokumenteringen startade sista veckan i augusti och fortlöper över förväntan. Institutet har också uppmanat sjukhusen att lämna in frivillig rapportering av laboratorieprover och uppmanat till snabba provsvar för att ligga steget före och ta reda på vilka virusstammar som är i farten.

- I England kostade förra säsongens utbrott en procent av sjukvårdsbudgeten. Det är enorma summor, säger Kjell-Olof Hedlund, mikrobiolog vid Smittskyddsinstitutet.

Att strikta vårdrutiner och snabba vårdhygieniska insatser kan spara miljoner har Sundsvalls sjukhus kunnat visa. Där kostade vinterkräksjukan säsongen 1996/1997 4,1 miljoner kronor. Efter förändringar i vården sjönk kostnaderna de tre följande åren till 1,7, 1,1 respektive 0,3 miljoner kronor.

Hittills i år har bara små utbrott förekommit och Kjell-Olof Hedlund tror att befolkningen kan ha fått någon form av immunitet. Det kan medföra färre utbrott i vinter. Men det kan ingen förutsäga.

Gen skyddar

Smittspridningen är kraftig och smittsamheten hög, närmare 80 procent av alla som utsätts för smitta insjuknar. Inte bara en gång, utan om och om igen vid ny smitta. Det kan tyda på att viruset förändras eller att nya varianter dyker upp. Men 20 procent av befolkningen bär på en gen som ger dem immunitet.

Den speciella genvariationen har också i en studie av afrikanska kvinnor visat sig ge ett visst skydd mot hiv.

- Det är alldeles för tidigt att säga något om genens betydelse för skydd mot annat virus än caliciviruset. Men det är förmodligen så att anledningen till att vissa ''alltid'' blir sjuka och att andra ''aldrig'' drabbas ligger i våra gener, säger professor Lennart Svensson vid avdelningen för medicinsk mikrobiologi i Linköping, en av forskarna bakom studien.

Fakta: Vinterkräksjukan

Ullacarin Sundin/TT