Dålig sömn kan leda till diabetes

- Sömnen spelar uppenbarligen en stor roll, säger sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt.

Så kallat utmattningssyndrom, i dagligt tal kallat utbrändhet, ligger bakom en stor andel av de galopperande sjukskrivningssiffrorna på senare år.

Medan psykiska problem, exempelvis utmattningssyndrom, för fem år sedan stod för cirka 20 procent av långtidssjukskrivningarna är nu var tredje person långtidssjukskriven av denna orsak.

Störd sömn är en betydelsefull faktor i utvecklingen av sjukdomen och studier vid Karolinska institutet i Solna visar att personer som utsatts för hög stress sover sämre och har många korta vakenperioder under natten.

Stresshormon

Sådan fragmentering av sömnen leder till att höga nivåer av stresshormonet kortisol kvarstår även nästa dag. Detta påverkar negativt effekten av kroppens insulin.

- Efter fyra nätter i rad med störd sömn kan man jämföra en sådan person med en typ 2-diabetiker, säger Torbjörn Åkerstedt.

Mellan 1995 och 2000 har antalet personer i landet som lider av en arbetsrelaterad sömnstörning fördubblats. Sverige innehar nu en föga hedrande tätplats i Europa när det gäller sådana sömnstörningar.

Kedjan klarnar

Samtidigt klarnar orsakskedjan för flera stressrelaterade sjukdomar allt mer.

Långvarig stress leder ofta till störd sömn, som i sin tur påverkar vår ämnesomsättning negativt. Detta kan i sin tur få allvarliga konsekvenser för vår fysiska hälsa.

I slutet på orsakskedjan dyker sjukdomar som diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och utmattningssyndrom upp.

- Störd sömn är inte bara resultatet utan också en viktig del av mekanismen bakom sjukdomarna. Folk som inte får sova blir inte bara trötta utan får också ökad risk för att bli sjuka, säger Torbjörn Åkerstedt.

Rehabiliteringstiden är ofta väldigt lång för patienter som drabbats av utmattningssyndrom.

Ny behandlingsmodell

Med hjälp av en ny behandlingsmodell är förhoppningen att den kan kortas.

Modellen har provats bland annat i Norrbotten och bygger på gruppsamtal. Det första steget innebär att deltagarna tränas att börja se sig själva som subjekt och tänka på omsorgen om sin egen hälsa i stället för att drivas av kamp- och flyktmekanismer.

- Deltagarna uppskattar oerhört att få fokus på sig själva. Ofta har de känt att det varit förbjudet för dem att se till sitt eget bästa, säger psykiatrikern Jörgen Herlofson, som presenterade behandlingsmodellen under ett symposium på läkarstämman.

Nästa steg i behandlingen handlar om att lära sig att uttrycka sin ilska eller sorg och slutligen får patienterna träning i att kommunicera.

Bland annat får de lära sig att säga nej.