Så påverkas du av färger

Därför blir du stressad av rött och lugn av blått

Regnbågen Ljuset från solen ser vitt ut men består av regnbågens alla färger.
Regnbågen Ljuset från solen ser vitt ut men består av regnbågens alla färger.Foto: AP
HÄLSA

Äntligen kommer våren och målar naturen i sprakande färger.

Men färgerna har också en psykologiskt effekt.

– Rött aktiverar vår hjärna och ökar både produktivitet och stress, säger Rikard Küller, professor i miljöpsykologi, som forskar på hur färger påverkar oss.

favoritblå Sångerskan Shirley Clamp i blå klänning. De flesta människor har blått som favoritfärg, oavsett kultur och ålder. Sedan kommer rött, grönt och gult.
favoritblå Sångerskan Shirley Clamp i blå klänning. De flesta människor har blått som favoritfärg, oavsett kultur och ålder. Sedan kommer rött, grönt och gult.Foto: peter kjellerås

Küller och hans kolleger vid Lunds tekniska högskola målade två rum, ett med röd färg och ett med blå färg för att studera vad som hände med försökspersoner som vistades i rummen.

– Vi såg att färgerna påverkade hjärnans fysiologiska förlopp. Det blå rummet hade en lugnande effekt, medan det röda rummet var aktiverande och gav en ökad produktivitet.

De mätte hjärnrytmen med EEG och såg att hjärnans vilorytm blockeras i det röda rummet. I det blå tickar vilorytmen på och kroppen passiviseras.

Viktigt i arbetsmiljön

Det här är något för arbetsgivare att tänka på när de ska inreda arbetsmiljön och välja färg, menar Rikard Küller.

Krävande kreativa arbetsuppgifter passar bättre i ett rofyllt blått rum.

Rött ljus som höjer hela kroppens beredskap tycks perfekt för rutinmässiga kontorsuppgifter.

Men det finns individuella skillnader, beroende på sinnestillstånd.

– Folk är olika känsliga. Produktiviteten ökar visserligen i röda rum, men också stressen. En korrekturläsare läser snabbare men gör samtidigt mer fel, särskilt om hon redan är stressad, säger Rikard Küller.

Att rött är aktiverande och stressande är inte så konstigt, menar han. Rött har alltid varit en viktig biologisk signal.

– Vi använder vårt blod för att signalera. Skadas vi drar blodet uppmärksamhet till såret. Könsdelar och läppar är röda. Och när vi är arga blir vi röda i ansiktet och varnar därmed omgivningen.

Lyser kraftigt i naturen

Även i naturen drar starka ovanliga färger, som rött, gult och orange uppmärksamheten till sig. De lyser upp bland vanliga jord- och himmelsfärger som brunt, blått och grönt. Vi reagerar starkare på rött än blått, vilket har varit viktigt historiskt.

– Det var lätt att hitta frukt, svamp och bär som vi livnärde oss på. Färgseendet var mycket viktigt för tidiga djurarter som fåglar, ormar och insekter.

Människan har det bäst utvecklade färgseendet bland däggdjuren.

Vi kan urskilja en halv miljon olika färgnyanser (färgton, mättnad, ljushet) - även om vi inte har så många ord för dem. I Sverige har vi omkring 15 olika namn på färger (se listan till höger). Designers och konstnärer har några fler. En del primitiva folk har betydligt färre.

Har psykologisk effekt

Färgernas psykologiska effekt har alltid utnyttjats. Olika budskap kan enkelt signaleras.

Inom politiken används blått och rött för att markera olika tillhörighet.

Trafikskyltar och löpsedlar skriker ut budskap i svart på gult. Reklam med logotyper är omsorgsfullt framtagna, liksom färgval på kläder och möbler.

Den fysiska egenskapen bakom en färg är alltid den samma, men belysningen kan spela oss spratt. Två olika gröna färger kan se identiska ut i ett visst sken inomhus, men utomhus i solljus ser man att de är olika.

Frågan är om vi ser samma gröna färg?

– Det kan man aldrig veta, huvudsaken är att vi kallar det samma sak. Färgseende är en fysikalisk process, det finns inga absoluta sanningar.

Byt skrivbordsbild på datorn

Titta - så ser ögat färgerna

Har du koll på lindblomsgrön?

Läs också

Eva Barkeman