Du kan svälta dig till ett längre liv

Färre kalorier gör oss friskare - men bara till en viss gräns

1 av 3 | Foto: MONTAGE
KALORISNÅL KOST 95 år är den beräknade medellivslängden om man äter en kalorifattig kost - cirka 1 500 kalorier/dag.
HÄLSA

Du kan förlänga livet rejält - genom extrem kosthållning.

Det hävdar amerikanska forskare som presenterade sin studie förra veckan.

Nyckeln är att färre kalorier gör dig friskare - eftersom risken för diabetes och åderförkalkning minskar.

I studien fick 18 personer äta vanlig kost medan 18 fick äta särskild kost med cirka 45 procent färre kalorier.

De 36 försökspersonerna i åldrarna 35-82 har följts i mellan 3 och 15 år.

Genomgående visade personerna i lågkalorigruppen lägre blodtryck, lägre blodsockerhalt och lägre halter i blodet av triglycerider (fett) och det "dåliga" kolesterolet LDL. Värdena var i klass med yngre personers.

- Det är tydligt att kalorirestriktion kraftigt skyddar mot åldersrelaterade sjukdomar, säger medicinprofessorn John Holloszy, som lett studien vid universitetet i Saint Louis.

- Försökspersonerna har en mycket längre förväntad livslängd eftersom de troligen inte dör av hjärtattack, stroke eller diabetes.

Den vanligaste dödsorsaken i Sverige är hjärt-kärlsjukdomar.

Blodfetter fastnar i kärlen som blir trängre. Blodet får svårt att ta sig genom och kan resultera i blodpropp. I värsta fall blir kärlen så sköra att de spricker.

Fungerar på djur

Att så kallad kalorirestriktion kan ge längre liv är känt sedan 1930-talet. Då upptäckte forskare att råttor som åt 40 procent färre kalorier normalt levde 40 procent längre.

- I dag är det väl känt från djurriket att maskar, spindlar, råttor och apor får längre liv med en kalorireducerad kost. Det är intressant att se liknande försök med människor, men jag efterlyser studier med fler personer, säger Åke Rundgren, åldringsforskare vid Göteborgs universitet.

- Genomgående för däggdjuren är att medellivslängden har ökat med 30-35 procent, ungefär lika mycket som kaloriintaget minskat. I princip borde detsamma gälla för människor.

Det skulle bli drygt 30 år extra.

Gisela van der Ster, dietist och specialist på ätstörningar, är mer tveksam:

- Det är svårt att jämföra råttor med människor. Vi har ett annat tarmsystem än de och hjärnan har andra behov.

För liten testgrupp

Hon tycker att 18 personer är för lite för att dra några slutsatser.

- Det avgörande är vilka förutsättningar personerna har från början. Det är klart att en överviktig person kommer att överleva längre om man reducerar kosten. Men är man normalviktig och mår bra finns det ingen anledning att ändra sitt kaloriintag.

Hur många kalorier man faktiskt behöver är individuellt och beror på kroppsstorlek och ämnesomsättning.

- Halverar du kaloriintaget orkar du mindre. Och mycket av energin går åt till att tänka på mat, säger Gisela van der Ster.

Risken är att man bara blir hungrig - och grinig.

- Den här typen av studier föder lätt tvångstankar på mat och kan leda till ätstörningar, säger Marie Svanerudh på Riksföreningen för anorexi/bulimi. - Det finns redan för många människor som har kontroll på allt de stoppar i sig och får dåligt samvete.

Mer protein, mindre fett

Specialkosten i den amerikanska studien innehåller en större andel protein och mindre andel kolhydrater och fett än vanlig kost - och är på 1 100-1 950 kilokalorier per dag.

- Det låter lite, jag äter 2 000 till frukost. Det är viktigt med en bra sammansättning med full näring om det ska fungera, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Huddinge sjukhus utanför Stockholm.

Både han och Åke Rundgren tror att befolkningen i allmänhet skulle ha mycket att vinna på en kalorisnålare kost. Förutom att göra oss friskare, skulle den ge mindre belastning på kroppens ämnesomsättning - och därmed minska mängden skadliga "fria radikaler" som påskyndar åldrandet.

Människans medellivslängd har redan ökat med drygt 20 år de senaste hundra åren tack vare bättre levnadsvillkor. I Sverige är den i dag 77,91 år för män och 82,43 för kvinnor. Men även om vi får bukt med sjukdomar dör vi ändå till slut av ålder.

Rekordet: 122 år

Den äldsta människan hittills var fransyskan Jeanne Calmant som dog 122 år gammal 1997.

- Det är inte det absoluta taket. Vi kanske inte kan bli 200 år, men säkert några decennier till om vi är försiktiga med kosten, säger Åke Rundgren.

- Om 10-30 år kanske vi dör av ålder och inte av sjukdom.

Men att förlänga livet är inget självändamål, menar demensforskaren Bengt Winblad.

- Nej, inte om det inte medför bevarad eller förbättrad livskvalitet. Målet är ett liv utan stroke, hjärtkärlsjukdomar och alzheimer, säger han.

Frågan är hur många som vill offra god mat och ett glas vin för att addera några år på slutet.

Därför åldras vi - och detta påverkar förloppet

Andra sätt att förlänga livet

Så ökar medellivslängden

Eva Barkeman