SCB: Myt att fler sjukskriver sig

Ökade kostnader beror på att de sjuka får ersättning under längre tid

HÄLSA

De svenska sjukskrivningarn a ökar inte alls. Samhällets ökade kostnader beror inte på antalet anmälningar, utan på att de som är sjukskrivna får ersättning under längre tid.

Det slår Statistiska Centralbyrån fast på Dagens Nyheters debattsida.

Foto: Mats Fogeman

Sedan 1993 till 2001 växte utbetalningarna av sjukpenning från 13 miljarder kronor till 39 miljarder, alltså en ökning med tre gånger. Men det beror inte på att fler sjukskriver sig.

2001 hade tolv procent av männen och 20 procent av kvinnorna sjukpenning. Det innebär en minskning med tre procentenheter bland männen jämfört med 1993, medan siffran är oförändrad för kvinnorna.

Förklarar inte varför

SCB har gjort en så kallad registerundersökning, alltså använt befintliga register för att klarlägga bilden av de stigande kostnaderna för sjukfrånvaron. Däremot svarar studien inte på varför det ser ut som det gör.

Runt fem procent av kostnadsökningen beror på den åldrande arbetsstyrkan, enligt SCB. Unga har svårare i dag att ta sig in på arbetsmarknaden och antalet unga med sjukpenning har minskat under perioden 1993–2001.

Traditionellt kvinnliga arbetsplatser drabbas hårdare. ”Ju mer kvinnodominerad en arbetsplats är, desto högre är sjukfrånvaron bland kvinnorna”, skriver utredarna. En viktig orsak till den kraftiga ökningen av sjukskrivningar bland medelålders kvinnor är rationaliseringar på arbetsplatser med en stor andel kvinnor, enligt byrån.

Färre invandrare med sjukpeng

Kvinnor och män som invandrat till Sverige efter 1992 har en mindre sjukpenningsandel än alla andra. Invandrare använder alltså systemet mindre än andra, ett mönster som har förstärkts sedan 1996 enligt SCB.

Byrån pekar också på en mängd underliggande faktorer som påverkar siffrorna, som till exempel vilka regler som gällt för hur ansvaret fördelar sig mellan arbetsgivare och det offentliga vid olika tidpunkter.

TT