Ny studie: Därför drabbas vi av muskelvärk

Nya upptäckten kan leda till bättre vård

HÄLSA

Göteborg

Belastningsskador står för 60 procent av de kostsamma arbetsrelaterade sjukdomarna, men kunskapen om vad som händer i kroppen vid långvarigt, repetitivt arbete har varit dålig.

En ny forskarrapport om orsakerna till muskelvärk presenterades på tisdagen under arbetsmiljömässan i Jönköping.

En av de viktigaste slutsatserna är att företagshälsovården snabbt måste uppmärksamma om någon börjat få värk. Med den nya kunskapen som grund bör det också vara möjligt att utveckla medicinsk rehabilitering.

- Om man går och drar med värk finns det mekanismer i nervsystemet som cementerar värken och gör den kronisk, säger Mats Djupsjöbacka som är chef för Belastningsskadecentrum vid högskolan i Gävle till TT.

Många olika teorier har tillsammans gett en förvirrad bild av orsakerna bakom belastningsskador till följd av långvarigt, repetitivt och lågintensivt arbete.

Det saknas objektiva kliniska tester och belastningsskador går inte att se på röntgen.

- Att tunga lyft kan ge ont i ryggen möts med större acceptans, men det är svårare att förstå hur man kan få värk när man sitter i en snabbköpskassa och plockar varor.

Kemisk process

- Vid långvariga lågintensiva belastningar förändras den kemiska miljön i muskeln på ett sådant sätt att nervsystemet reagerar. I längden leder det till att koordinationen och samordningen försämras, säger Mats Djupsjöbacka när han något förenklat beskriver processen.

Det förvärrade tillståndet medför att man arbetar mindre avslappnat, vilket medför en ytterligare försämring av den kemiska miljön i muskeln. Det leder så småningom till värk.

- Patienterna drabbas ofta av mystiska symtom som har gjort att skadorna inte har tagits på allvar, säger Mikael Bergenheim, en annan av de forskare som arbetat med boken.

Ursprunget till sammanställningen är en konferens med 33 internationellt verksamma forskare. I boken har sedan 22 forskare, varav nio professorer, medverkat.

Rehabilitering

Belastningsskadorna kostar samhället mellan en halv och två procent av BNP i EU-länderna, visar olika studier.

- I debatten om den misslyckade rehabiliteringen kan nämnas att det i dag endast satsas pengar på arbetslivsinriktad rehabilitering, säger Mats Djupsjöbacka.

Orsaken till detta uppges vara att det inte finns några metoder för att behandla belastningsskadorna medicinskt.

- Men den här kunskapen ger förutsättningar att utveckla sådana metoder. Inte förrän då kommer vi att nå framgång i rehabiliteringen. Det finns inga genvägar.

Djupsjöbacka hoppas därför att de nya kunskaperna ska användas i forskning om behandlingsmetoder och rehabilitering.

- Och att det förebyggande arbetet tas på allvar.

Benny Öinert/TT