Ålderssynthet är inget måste.
Numera går det lätt att operera bort.
- Nu slipper jag hålla på och byta glasögon hela tiden. Det är värt varenda krona, säger Ann-Marie Svärd, 64.
Hon kvittrar när vi träffas.
Första ögat är redan gjort. Nu har två veckor gått och det är dags för nästa.
- Jag går redan mer utan glasögon än med. Även om det är lite vimmelkantigt med bara ett bra öga, säger hon och sätter sig till rätta i något som liknar en tand-
läkarstol.
Ögonspecialist Anders Eriksson droppar i bedövningsmedel i ögat och berättar steg för steg vad han gör.
Snittet blir 2,75 millimeter.
- Nu suger jag ut den gamla linsen, säger han och tar bort en geléaktig droppe från instrumentets yttersta spets.
En tunn konstgjord lins läggs strax in genom samma snitt och ska nu ersätta Ann-Maries egen lins som med åren förlorat sin elasticitet, något de flesta börjar känna av i 40-45-årsåldern.
Oavsett om man haft perfekt syn eller varit lite närsynt upptäcker man att det blir allt svårare att se även på nära håll. Ofta tar det några år innan man accepterar faktum, sedan klarar man sig inte utan läsglasögon. Linsen har blivit för stel för att byta fokus.
- Jag var så trött på att växla glasögon hela tiden. Och allt krångel med att sminka sig. När man trodde det var klart och satte på sig glasögonen igen såg det inte klokt ut, berättar Ann-Marie som inte trodde det gick att göra något åt.
Medan närsynthet, långsynthet och astigmatism sedan länge korrigerats med laser har de ålderssynta fått höra att det är något de får leva med.
Nu har man dock tagit fram specialdesignade linser som läggs in permanent i ögat. De så kallade multifokala linserna har olikformade sidor som härmar den mänskliga linsen och kan fokusera både på långt och nära håll.
- Nackdelen är att det kan bli suddigt på mellanavstånd i stället och risken för så kallade halofenomen är något större än vid laseroperationerna, säger Anders Eriksson och påpekar att det finns ett ytterligare alternativ: monofokala linser.
Patienten får då en lins för närsyn i ena ögat och en för att se bra på långt håll i det andra ögat.
- Det brukar passa bättre för dem som haft progressiva glas tidigare, förklarar han.
Ann-Marie Svärd har redan fått på sig ytterkläderna och är på väg hem – utan glasögon.
Ögonen är ett känsligt kapitel.
Foto: BÖRJE THURESSON
Vågar jag? En operation innebär ju alltid en viss risk. Hur stora är farorna och vad kan egentligen hända?
Kropp & Hälsas medicinreporter Caroline Hougner har svaren.
1. Kan jag bli blind?
- Än så länge har det aldrig hänt.
2. Vad är det värsta som kan hända?
- Att du får en ögoninfektion eller sämre syn än före operationen. Lasern kan ha slipat för mycket och brytningsfelet kan komma tillbaka. I dessa fall görs operationen om. De flesta blir bättre men slutresultatet är inte alltid perfekt. Mindre än en halv procent tappar
en rad på syntavlan.
3. Hur ofta måste operationen göras om?
- Ganska ofta. En av tio får räkna med korrigeringar.
4. Vilka är de vanligaste biverkningarna?
- Direkt efter operationen får många ont. Ögonen kan bli svullna, klia, tåras och synskärpan kan ändras fram och tillbaka med dubbelsyn eller dimsyn som följd. Ju större synfel, desto mer besvär. Allt detta försvinner av sig själv inom några dagar, ibland veckor. Efter en tid kan en del bli ljuskänsliga. Andra drabbas även av inflammation, haze (grumlighet) och torra ögon vilket måste behandlas med olika ögondroppar.
5. Finns det någon biverkan du kan tvingas leva med?
- Ja, enstaka patienter får sämre mörkerseende och ser skuggor eller så kallade halofenomen som kan blända. Andra får långvariga problem med torra ögon eller ljusskygghet.
6. Hur vanligt är det?
- Säker statistik saknas. Man brukar räkna med att en av hundra drabbas och då gäller det oftast personer som haft större synfel, stora pupiller eller skelat som barn.
7. Finns det något skäl att låta bli en ögonoperation?
- Ja, om du har krav på ett perfekt resultat eller har en kraftig synnedsättning. Ju större synfel, desto större risk att råka ut för oönskade effekter.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...