6 sanningar om transfett
Kan innehålla transfett.
Foto: Anna Clarén
Farligt för hjärtat – men mättat fett är värre, hävdar Livsmedelsverket
Transfetter höjer det onda kolesterolet och ökar därmed risken för hjärt-kärlsjukdomar.
I Danmark har man infört gränsvärden för hur mycket transfett livsmedel får innehålla och i USA diskuteras ett totalförbud.
Men än så länge planerar inte svenska Livsmedelsverket några åtgärder.
– Nej, vi avvaktar resultaten från det arbete som pågår inom EU, säger Wulf Becker, näringsexpert vid Livsmedelsverket.
Enligt honom är problemet med transfetter egentligen ganska litet. Halten av transfettsyror i bordsmargariner, kakor, kex och godis har minskat stadigt på senare år, och i genomsnitt får svenskarna inte i sig mer än vad världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar.
– Tidigare var intaget av industriellt framställda transfetter betydligt högre. Idag är det mättade fettet ett större problem, säger han.
Rätt sorts fetter
Livsmedelsverkets beräkningar visar att en vuxen svensk får i sig ungefär 2 gram transfett om dagen, jämfört med ca 30-40 gram mättade fetter. Det mättade fettet har samma påverkan på kolesterolet som transfetterna. Totalt bör intaget av transfettsyror och mättade fettsyror minskas med omkring en tredjedel, anser verket.
– Det handlar om att välja rätt sorts fetter. Olja eller flytande margarin i stället för smör i stekpannan, fettsnåla chark- och mejeriprodukter och fisk i stället för kött ett par, tre gånger i veckan. Med sådana förändringar kommer vi långt, säger Wulf Becker.
Transfett – så funkar det
Fettfälla Transfett finns bland annat i oljan som pommes frites brukar friteras i och i annan industritillverkad mat.
Foto: Fredrik Hjerling
Transfett har blivit ordet på allas läppar.
Men vad är det egentligen?
Vi reder ut begreppen.
1. Vad är transfett?
Transfett finns naturligt i mejeri- och köttprodukter från idisslande djur, till exempel ko och får.
Transfettsyror kan också bildas på kemisk väg då man härdar vegetabiliska oljor. Oljorna härdas för att få en fastare konsistens. Är de fasta i formen kan man använda dem vid industritillverkning av olika livsmedel.
Härdningsprocessen går ut på att vätgas tillsätts till oljan. Väteatomerna binder de omättade fettsyrorna i oljan, och gör dem mättade. Om härdningen avbryts under processen, så att fettet bara blir delvis härdat, uppstår transfettsyror.
Fullhärdat fett innehåller inte transfettsyror.
2. Är det skillnad på naturligt och industriellt framställt transfett?
Nej. Det finns inget vetenskapligt stöd för att skilja mellan de transfettsyror som finns i till exempel mjölkfett eller de som kan bildas vid industriell härdning av fetter. Däremot är nivåerna av transfett väldigt låga i de produkter som innehåller det naturligt.
3. Är transfett farligt?
Transfett höjer liksom mättat fett det onda kolesterolet, det som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Det finns i dag inget entydigt vetenskapligt underlag som stödjer ett samband mellan transfett och cancer, diabetes typ 2 eller allergier. Det är under utredning.
4. Vilken mat innehåller transfett?
Industritillverkade bakverk och mat som till exempel pommes frites, pajer, piroger, kex, kakor, snacks och godis. Även pulversåser och -soppor samt frityrolja kan innehålla transfett. Snabbmat är ofta gjord på transfett. Tidigare var det vanligt att bords– och hushållsmargariner innehöll transfett, men de är i princip fria från transfett idag.
Transfetthalten i industribakade kakor, kex och bullar varierar men har minskat de senaste åren.
5. Hur vet jag om ett livsmedel innehåller transfett?
Läs innehållsdeklarationen. Står det att produkten innehåller delvis härdat fett är den gjord på transfett.
Finns transfett naturligt i produkten behöver det inte deklareras.
6. Ska jag sluta äta produkter med transfett?
Livsmedelsverket uppmanar individer som äter mer än 5 gram transfett per dag att se över sina kostvanor. För hög halt transfett leder till en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.
Källa: Livsmedelsverket
Läs mer:
Mindre farligt fett i snabbmaten Max och McDonalds lovar att trappa ner på transfetterna
Allt om fett Avstå inte, välj rätt
Kommentera
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
Vad tycker du?
- MMS/SMS
- 71000
- E-post
- 71000@aftonbladet.se
- Telefon
- 08-411 11 11
...