6 sanningar om transfett

Farligt för hjärtat – men mättat fett är värre, hävdar Livsmedelsverket

HÄLSA

Transfetter höjer det onda kolesterolet och ökar därmed risken för hjärt-kärlsjukdomar.

I Danmark har man infört gränsvärden för hur mycket transfett livsmedel får innehålla och i USA diskuteras ett totalförbud.

Men än så länge planerar inte svenska Livsmedelsverket några åtgärder.

Kan innehålla transfett.
Foto: Anna Clarén
Kan innehålla transfett.

– Nej, vi avvaktar resultaten från det arbete som pågår inom EU, säger Wulf Becker, näringsexpert vid Livsmedelsverket.

Enligt honom är problemet med transfetter egentligen ganska litet. Halten av transfettsyror i bordsmargariner, kakor, kex och godis har minskat stadigt på senare år, och i genomsnitt får svenskarna inte i sig mer än vad världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar.

– Tidigare var intaget av industriellt framställda transfetter betydligt högre. Idag är det mättade fettet ett större problem, säger han.

Rätt sorts fetter

Livsmedelsverkets beräkningar visar att en vuxen svensk får i sig ungefär 2 gram transfett om dagen, jämfört med ca 30-40 gram mättade fetter. Det mättade fettet har samma påverkan på kolesterolet som transfetterna. Totalt bör intaget av transfettsyror och mättade fettsyror minskas med omkring en tredjedel, anser verket.

– Det handlar om att välja rätt sorts fetter. Olja eller flytande margarin i stället för smör i stekpannan, fettsnåla chark- och mejeriprodukter och fisk i stället för kött ett par, tre gånger i veckan. Med sådana förändringar kommer vi långt, säger Wulf Becker.

Transfett – så funkar det

Transfett har blivit ordet på allas läppar.

Men vad är det egentligen?

Vi reder ut begreppen.

Fettfälla Transfett finns bland annat i oljan som pommes frites brukar friteras i och i annan industritillverkad mat.
Foto: Fredrik Hjerling
Fettfälla Transfett finns bland annat i oljan som pommes frites brukar friteras i och i annan industritillverkad mat.

Läs mer:

Annica Lundbäck