Spara pengar på att äta sunt

Traditionell fattigmat innehåller nästan all näring vi behöver

HÄLSA

Våra vanligaste livsmedel har blivit tio till femton procent dyrare på ett år.

Maten brukade öka långsammare i pris än allt annat, nu har det blivit tvärtom.

Hur hittar vi billigare fullgod näring om priserna fortsätter rusa?

Fattigsveriges vardagsmat, gröt, bär, sill och potatis kan vara ett av svaren.

Över hela världen stiger matpriserna dramatiskt.

Fläsk fattas i Kina där det är basvara. Etanoltillverkning, missväxt och oväder har påverkat tillgången och priserna på spannmål runt om i världen.

FN varnar för ransonering av matvarorna till de mest behövande.

I Sverige har många av våra vanligaste livsmedel blivit mellan tio och femton procent dyrare på bara ett år.

Marginalerna små

Att priserna ökat så markant i år är anmärkningsvärt. Det anser Martin Ribe på Statistiska Centralbyrån:

- Ja, det är notabelt. Konsumentprisindex har varit väldigt långsamt sedan straxt före mitten av nittiotalet. Och livsmedel har rört sig lugnare är konsumentprisindex i allmänhet.

Till förra året. Då ökade priserna på livsmedel mer än alla andra av hushållens kostnader utom de för alkohol. Och om priserna på livsmedel fortsätter att öka i samma takt som de har gjort det senaste året så finns det anledning att se sig om efter alternativ. Vi lider ingen allvarlig nöd här. Men många gånger är marginalerna små.

Frukt har blivit nästan 15 procent dyrare i Sverige på ett år, mjölk, ost och ägg liksom olja och annat fett nästan tio procent dyrare.

Glassen dyr i sommar

Nutritionisten Iréne Mattisson arbetar på Livsmedelsverket. Hon tror att priserna kommer att fortsätta stiga.

- Många länder ökar sin konsumtion nu, säger hon.

- I Kina till exempel har folk börjat få råd. Nu köper de mjölkprodukter som de inte ätit så mycket av tidigare. Det blir större konkurrens.

Hur ska vi möta de höga matpriserna? Med vad ska vi ersätta näringsämnena om vi inte längre har råd med den frasiga müslin, de friska apelsinerna, den syrliga prästosten?

Och det lilla extra, guldkanten, kommer vi att ha råd med den? GB och Sia har redan bekräftat att glasspinnen kommer att kosta tio procent mer i sommar.

Gröt, sill och potatis och bär är det brutalt förenklade svaret.

Nötter och bär skulle man kunna tillägga. Är vi tillbaka i Fattigsverige?

Rena råvaror

Nej, men faktum är att med våra egna, närproducerade råvaror kan vi täcka in allt näringsbehov.

- Havre är till exempel en väldigt rejäl och bra råvara som är väldigt typisk skandinavisk. Man kan koka gröt till frukost istället för att köpa någon av de färdiga flingblandningarna som blir allt dyrare, säger Iréne Mattisson.

Vete, fett, mjölkprodukter och socker har ökat dramatiskt i pris
Foto: Casper HEDBERG
Vete, fett, mjölkprodukter och socker har ökat dramatiskt i pris

- Överhuvudtaget när det gäller spannmål som ju trots prishöjningarna är relativt billig mat, så är det bra att hålla sig till så enkla och rena råvaror som möjligt.

Frukt hör till det som ökat mest i pris.

- Tyvärr är det dyrt att köpa just svenska bär i livsmedelsbutikerna. Men man får följa med i säsongerna och köpa det som finns lokalt och regionalt. Då passar man på att frysa in eller sylta.

- Frukt kan man också ersätta med grönsaker och rotfrukter.

Fet fisk

Svårast är kanske att hitta ersättning för olja och fett, nödvändigt för att kroppen ska få de essentiella fettsyrorna. Det har blivit nästan tio procent dyrare.

- Att steka i flytande margarin kan till exempel göra det lättare att minska på mängden eftersom man ser hur mycket man tar i pannan.

Kött och fisk har inte ökat lika mycket i pris som andra livsmedel, bara ett par procent.

Och i visst kött och fet fisk finns mycket dolt fett. Det är där sillen kommer in.

Är alltså gröt, bär sill och potatis fullgod, billig näring?

- Haha, ja, det skulle man nästan kunna säga.