”Det var som att ha brännässlor i underlivet”

Helen, 23, led av vestibulit

1 av 3 | Foto: Stefan Jerrevång
Idag är Helen Andersson fri från sin vestibulit.
HÄLSA

Det brände, kliade och sved i underlivet.

Bara att sitta ner var en plåga – att cykla eller rida var inte att tänka på.

Helen Andersson, 23, hade fått vestibulit.

”Det hela började med att det kliade i underlivet.

På ett obehagligt sätt, som jag aldrig hade varit med om tidigare. Jag rådfrågade min storasyster, som trodde att jag hade fått svamp. Hon föreslog att jag skulle gå till apoteket och köpa ett medel.

Klådan försvann visserligen av medicinen, men i stället började det bränna. Det kändes ungefär som om jag hade bränt underlivet på en massa brännässlor. Jag läste på förpackningen och där stod det mycket riktigt att man kunde få en brännande känsla som biverkning.

Svedan höll i sig i två veckor innan den försvann. Men efter tre veckor kom den tillbaka igen. Det sved i slidöppningen, mellangården och konstigt nog på ena lårets framsida. Och den här gången gav det onda inte med sig.

Kunde inte rida

Tidigare hade jag tillbringat en stor del av min fritid i stallet. Men nu värkte det så mycket när jag red, att jag knappt ville gå dit. Likaså blev jag tvungen att sluta cykla, sadeln skavde för mycket.

Smärtan blev inte mindre av att mina stringtrosor nötte mot huden. Niklas, min pojkvän, sa åt mig att ha vanliga trosor i stället, men omogen som jag var envisades jag med att fortsätta använda string som alla andra tjejer. Först när det sved precis hela dagarna och nätterna, gav jag mig: stringtrosorna fick ligga kvar i byrålådan.

Så fort jag fick tillfälle satt jag och surfade på internet för att försöka förstå vad som hänt mig. Efter ett tag insåg jag att jag hade drabbats av vestibulit. Sjukdomen innebär att slemhinnorna i underlivet är skadade och man får en brännande värk. Vissa hävdar att vestibulit kan utlösas av p-piller, stress eller sex utan upphetsning. För min del tror jag att det handlade om det där receptfria medlet mot svamp.

Vågade inte berätta

Då, när jag blev sjuk, gick jag sista året på gymnasiet. Att sitta ner på lektionerna var en ren plåga, stolen skavde ju mot underlivet. Därför skolkade jag allt mer och till sist gick jag knappt på en enda lektion. Jag vågade inte berätta varför för lärarna, i synnerhet inte för de manliga. Det var så pinsamt att prata om. Eftersom lärarna inte visste bättre utgick de från att jag var lat. Det kändes tufft.

Trots mitt skolkande fick jag faktiskt godkänt i de flesta ämnen. De som jag underkändes i har jag läst upp i efterhand.

Men det var inte bara lärarna som undrade vad jag höll på med. Min bästa vän förstod inte varför jag inte ville träffa henne. Hon tog åt sig och undrade vad hon hade gjort för fel.

I själva verket ville jag ses, men jag mådde för dåligt för att orka.

Som tur var tog jag mod till mig och berättade för min kille. Till viss del, i alla fall. Han fick veta att jag hade ont – men hur ont vågade jag inte beskriva, jag ville ju att vi skulle kunna ha sex någon gång ibland, åtminstone. Om han hade vetat hur fruktansvärt det värkte under samlag hade han inte velat ha sex. Han ville bara att jag skulle må bra.

Föll för kraven

Under den här tiden hade vi alltså sex då och då, även om det inte alls var på samma sätt som tidigare. Vi var tvungna att använda mängder av glidmedel och ha långa förspel. Det var jobbigt att inte kunna njuta av honom.

I dag förstår jag hur dum jag var. Jag inser att vi borde ha avstått från samlag, så att mitt underliv hade fått chans att läka. Men jag var ung och omogen och kände trycket från omgivningen. Kraven på unga tjejer är för höga i dag: vi ska vara snygga och sexiga och ha ett bra sexliv. Det ska vara korta förspel och vi ska använda stringtrosor. ”Mormorstrosor”, som killar kallar vanliga trosor, anses töntigt. På en kompis studentmottagning hade jag på mig en tajt kjol som man tydligen såg mina troskanter genom. Efteråt berättade min kompis att hennes kille hade kommenterat det och tyckt att jag var ett ufo.

Blev deprimerad

Med tiden blev jag deprimerad och låg mest i sängen och grät. Jag förstod inte varför just jag hade drabbats. Jag såg på alla andra tjejer och tänkte att de säkert hade ett jättebra sexliv med sina pojkvänner. Jag gick från gynekolog till gynekolog, men ingen kunde hitta något fel på mig. Det kändes bedrövligt att ha så ont och inte kunna få hjälp.

Jag hade inget annat val än att ta saken i egna händer och experimenterade med allt som kunde tänkas lindra den brännande smärtan. Stringtrosorna hade jag ju redan lagt undan och använde bara sköna bomullstrosor. Jag slutade tvätta mig med tvål i underlivet och använde bara vatten, jag köpte hem oparfymerat tvättmedel för att parfymen inte skulle irritera och jag slutade äta p-piller.

Plötsligt frisk

I ett år var jag riktigt sjuk, sedan blev jag sakta bättre. Till slut vaknade jag en morgon och var helt fri från svedan. Jag vet inte om det var mina egna små knep som hjälpte, eller om just jag hade tur – många tjejer kan ha vestibulit halva livet. Oavsett vilket, kände jag mig så lättad. Livsglädjen kom tillbaka. Plötsligt kunde jag njuta av sex igen, jag kunde ha jeans på mig utan att det skavde och jag kunde gå hem till någon och sitta still på en stol utan att det brände i underlivet.

Eftersom jag hade tvingats sluta med mina p-piller, fick jag och Niklas använda alternativa preventivmedel. I augusti 2005 råkade vi slarva och jag blev gravid. Vi blev jätteglada. Men vi oroade oss för vad alla andra skulle tycka, vi var ju så unga, jag var bara 20 och Niklas 22.

Lyckligtvis tyckte våra familjer att det var roligt med en liten bebis.

I dag är jag tacksam över att jag lyckades kämpa mig igenom den där hemska perioden i mitt liv. Jag inser hur stark jag faktiskt är – nu kan jag klara vad som helst.”

FAKTA

Drabbad? Helens bästa tips:

» Stå på dig, ge inte upp bara för att gynekologerna inte kan hjälpa dig! Du kan må bättre, jag är ett bevis på det.

» Vänta med sex så att underlivet får tid att läka. Lyssna på din kropp och ha bara sex om du är upphetsad.

» Använd bekväma kläder som inte skaver och sitter åt för mycket. Undvik stringtrosor!

» Skäms inte för att du har vestibulit, anförtro dig åt någon som du kan gråta ut hos och få tröst av. Du ska inte behöva gå igenom det här ensam.

» Sök på internet, det finns många tjejer i samma situation som du kan dela dina erfarenheter med. Dessutom kan du få information om hur du kan lindra din vestibulit.

Vad är vestibulit?

» Vestibulit är en förkortning av vulva vestibulitis, en sjukdom i kvinnans underliv, vulva. Slemhinnorna är skadade och ömma och orsakar ofta en brännande smärta. Särskilt ont gör det vid samlag, cykling och stillasittande.

» Det finns ingen känd anledning till varför vestibulit uppstår, men experterna tror att följande faktorer kan påverka:

Flitig användning av medel mot underlivssvamp kan göra slemhinnorna sköra.

Gulkroppshormonerna i p-piller kan förtunna slemhinnorna.

Sex utan upphetsning ger ökad friktion och är påfrestande för slemhinnorna.

Stress kan påverka sköra slemhinnor genom att de inte får kraft att återhämta sig. Stress kan även göra det svårare att bli upphetsad och våt i underlivet under sex, vilket sliter på slemhinnorna.

» Vill du veta mer? Kolla in www.vestibulit.com.

Helen Andersson

Ålder: 23 år.

Familj: Sambon Niklas, 25, och dottern Ellinor 2.

Bor: Norrköping.

Gör: Jobbar som butiksbiträde i mataffär.

Minna Tunberger