”Läkarna skar bort min epilepsi”

Linn Masud, 35, har fått livet tillbaka

HÄLSA

Nätterna var en mardröm för Linn Masud, 35. Hon skakade, krampade och epilepsianfallen kom flera gånger i veckan.

Men operationen ändrade allt till det bättre.

– Jag har 300 procents livskvalitet och älskar mitt nya liv, säger hon.

Plötsligt svartnade det. Linn Masud var tio år och kroppen började skaka och krampa okontrollerat. Hon minns det inte. Men hon minns blickarna från omgivningen och ångesten som kom efteråt.

Före anfallet hade Linn varit en glad, vanlig tjej, som älskade skolan och drömde om att bli läkare. Men epilepsin förändrade allt.

– Den tog upp hela mitt liv. Det var fruktansvärt.

Linn blev rädd för att gå och lägga sig eftersom anfallen alltid kom på natten. Hon var skräckslagen för att skada sig själv. Att slå ett glas i golvet och sedan ramla ner i glaskrosset under kramperna var en ständigt återkommande mardröm. I snitt fyra nätter i veckan kom anfallen, med skrik, spasmer och timmar av efterföljande ångest. Linn slutade sova över hos kompisar, skolan gick sämre och allt blev till en ond cirkel.

– Jag fick fler anfall när jag blev orolig och inte mådde bra. Jag mådde bara sämre när jag inte klarade av skolan och inte kunde göra samma saker som alla andra. Jag var helt avstängd från livet, säger Linn.

Stod i kö i flera år

Tonåren kom och känslan av att vara annorlunda växte sig stark. Hon kunde inte gå ut med kompisar, gymnasiebetygen var kassa och hon bävade för att få anfall bland folk.

– Det gick så långt att jag kände att livet inte var värt att leva.

Men vändningen kom. I flera års tid hade hon stått i kö för att operera bort sin epilepsi och när Linn var 23 år blev hon kallad till sjukhuset i Lund.

– Jag visste att det fanns risker med operationen, det är ju ett stort ingrepp och vad som helst kan hända. Men jag hade inget att förlora, det var redan så illa att jag inte ville vara med längre.

På sjukhuset rakades hennes hår av, hon sövdes och skallbenet öppnades för att skära bort den del av hjärnan där epilepsin startade. Hon visste att hon kunde vakna upp förlamad eller utan syn, men Linn tog risken. Hon ville göra allt för att bli fri från sin sjukdom.

– Jag märkte direkt efter operationen att det hade gått bra, jag hade hur mycket energi som helst. Det blev en total livsomvändning.

I dag, tolv år efter operationen, har Linn läst upp gymnasiebetygen och pluggat biomedicin på universitetet. Hon umgås med vänner, går på konserter och jobbar, som vilken annan människa som helst. Hon har haft några enstaka anfall, men det är något hon bara rycker på axlarna åt. Hon ser sig som fullt frisk.

Ultimata friskhetsintyget

– Operationen var en samhällsvinst på lång sikt, jag belastar inte sjukvården längre. Och det var absolut en vinst för mig också. Nu vill jag göra allt, och kan gör allt. Jag ska ta igen det som jag missat.

I vår ska hon förverkliga sin barndomsdröm och läsa till sjuksköterska. Och snart har hon förhoppningsvis det ultimata friskhetsintyget i sin hand: körkortet.

– Jag har precis läst in teorin och ska snart börja övningsköra. Mitt liv just nu, det är bara så himla bra, säger Linn.

FAKTA

"Många kan sluta med läkemedel efter några år"

Vad händer i hjärnan vid ett epilepsianfall?

– Ett epilepsianfall är ett plötsligt utbrott av okontrollerad aktivitet i hjärnans nervceller. Beroende på var utbrottet sker upplever patienten symptom av skilda slag, exempelvis kramper och medvetslöshet, säger Kristina Källén, överläkare och docent i epilepsiteamet på neurologkliniken vid universitetssjukhuset i Lund.

Vilka drabbas av epilepsi?

– Epilepsi har många olika orsaker även om det är vanligt att man inte kan fastställa någon säker bakomliggande sjukdom. Orsaken kan vara en lindrig medfödd skada på hjärnan, en allvarlig hjärntumör, eller en tidigare stroke som lämnar skador på hjärnan. Det kan också vara ärftligt, även om detta är mindre vanligt. Främst drabbas barn, ungdomar och äldre personer över 65 år. Ibland finns det yttre orsaker som utlöser det första anfallet, exempelvis psykisk stress eller extrem fysisk påfrestning.

Vilka behandlingsmetoder finns det?

– Läkemedelsbehandling är den vanligaste och har en mycket god effekt för de flesta , sju av tio blir anfallsfria av läkemedelsbehandling. Epilepsi är en övergående sjukdom för många och man kan då sluta med läkemedel efter några år. När fortsatta anfall medför en påtagligt negativ inverkan på patientens livskvalitet och mycket talar för att det finns en avgränsad epilepsihärd i hjärnan kan patienten bli aktuell för kirurgisk behandling. Att operera hjärnan är aldrig helt ofarligt, det finns komplikationer och i värsta fall kan en operation sluta i bestående förlamning. Men av de som opereras i Sverige blir 78 procent helt anfallsfria eller nästan helt anfallsfria.

Källa: Kristina Källén, överläkare och docent i epilepsiteamet på neurologkliniken vid universitetssjukhuset i Lund.

Visste du att ...

... det finns cirka 60 000 personer med epilepsi i Sverige, varav 10 000 är barn. En tredjedel av dessa får anfall trots epilepsimediciner. Sedan 1991 har cirka 900 patienter opererats mot epilepsi.

Källa: Svenska epilepsiförbundet och Universitetssjukhuset i Lund.