Årets genombrott: Omstart av celler

HÄLSA

Våra celler är mer formbara än vi anat. I år lyckades forskare omprogrammera celler och få dem att utvecklas till något helt annat än ursprunget.

Detta har nu utsetts till årets största vetenskapliga upptäckt.

Som vanligt i slutet av året har den vetenskapliga tidskriften Science gått igenom vad som hänt på vetenskapsfronten för att kunna presentera en lista över årets tio största genombrott och upptäckter.

Att listan toppas av de omprogrammerade cellerna är inte någon stor överraskning. Ända sedan det klonade fåret Dolly såg dagens ljus för tolv år sedan har cellforskningen gått framåt med rasande fart. Att det som hänt i år skulle bli möjligt i en mycket nära framtid var väntat.

Anmärkningsvärda experiment

Det hindrar inte att resultaten är både märkliga och fascinerande. Ett forskarlag i USA tog hudceller från en 82-årig kvinna som led av den neurologiska sjukdomen ALS och lyckades genetiskt programmera om dem till stamceller, som sedan i sin tur kunde utvecklas till nervceller. Detta kan få stor betydelse för kampen mot ALS som angriper just nervceller.

Ett annat forskarlag i Japan kunde en vecka senare rapportera att de med samma teknik skapat cellinjer för tio olika sjukdomar, bland andra diabetes och Downs syndrom.

Ett tredje experiment kan sägas vara ännu mer anmärkningsvärt. Amerikanska forskare lyckades programmera om musceller från en typ till en annan – utan att först backa och omvandla dem till stamceller.

Alla dessa studier är i grunden överraskande eftersom alla specialiserade celler, oavsett om det rör sig om hud-, hjärt-, lever-, hår-, eller muskelceller, nästan aldrig växlar kurs av sig själva. Sannolikt kommer resultaten att få utomordentligt stora effekter inom sjukvården i framtiden.

FAKTA

Årets viktigaste genombrott

De övriga upptäckterna på listan spänner över en lång rad områden, från astronomi till genetik. Här är listan:

För första gången har astronomer, tack vare en ny typ av teleskopteknologi, direkt kunnat observera planeter i ett annat solsystem än vårt eget.

Genom att undersöka långa serier av gener från olika cancerceller har forskare hittat en lång rad nya mutationer, genetiska förändringar, som av allt att döma ligger bakom flera cancertyper. Mutationerna tycks utlösa den typ av celldelning som i slutändan leder till tumörer.

En helt ny familj av material som är supraledande vid mycket höga temperaturer upptäcktes under året. De mystiska materialen består av järnföreningar, i stället för de normala föreningarna av koppar och syre.

Biokemister från flera länder lyckades ta reda på hur vissa proteiner binds till rätt plats i kroppen, hur de förändrar en cells ämnesomsättning och slutligen byggs upp till olika vävnader.

Ett mindre genombrott inom energiforskningen tycks ha skett när forskare utvecklade en ny typ av katalysator som består av en blandning av kobolt och fosfor. Katalysatorn omvandlar vanligt vatten till dess beståndsdelar väte och syre. Vätet kan sedan användas i bränsleceller för att producera elektricitet.

Med hjälp av ett nytt kraftfullt mikroskop kunde tyska forskare observera i detalj hur cellerna utvecklas i ett fiskembryo. Den nya tekniken gör det möjligt att se rörelserna hos tusentals celler samtidigt.

Forskare i USA lyckades i ett experiment få brunt fett att omvandlas till muskler. Brunt fett producerar normalt värme i kroppen, genom att förbränna vårt vanliga vita fett. Resultatet kan medföra nya metoder för att bekämpa fetma.

Nya beräkningar har visat att den så kallade standardmodellen – som beskriver hur universum är uppbyggt – på ett korrekt sätt förutsäger massan hos protoner och neutroner.

Under 2008 kartlades delar av arvsmassan hos flera utdöda djurarter: Den ullhåriga mammuten, grottbjörnen och neandertalmänniskan, vår närmaste släkting. Resultaten har möjliggjorts genom nya typer av teknik som är mycket snabbare och billigare än de tidigare.

TT