Så går du ner 8 kilo på 8 veckor

Superdieten som passar alla

1 av 2
HÄLSA

Näringsfysiologen Fredrik Paulún har plockat det bästa ur de främsta viktminskningsmetoderna och skapat nya isodieten.

Blir du vrålhungrig av lightdieter? Slö och suddig utan kolhydrater?

I så fall kan isodieten vara vägen till ett smalare du. Den nya supermetoden lovar minus ett kilo i veckan – samtidigt som du får känna dig behagligt mätt och fri från sötsug. Plus att kroppen laddas med all näring den behöver för att hålla dig frisk och alert.

Fördela energin

Bakom metoden står GI-gurun Fredrik Paulún, Martin Brunnberg och Kristina Andersson, tre av landets främsta näringsfysiologer. Tillsammans har de plöjt den senaste forskningen kring de främsta bantningsmetoderna, utvärderat och satt ihop den optimala smalmetoden:

– Vi har helt enkelt tagit det bästa från alla dieter, säger Fredrik Paulún.

Trion hävdar att kroppen fungerar allra bäst om energin fördelas jämt mellan fett, protein och kolhydrater.

För de flesta av oss innebär det att dra ner rejält på de fettbunkrande kolhydraterna; bröd, pasta, ris och potatis. En annan viktig isonyckel är att maten är maxad med mättande egenskaper:

Överlevnad

– Hungern är din värsta fiende när du vill gå ner i vikt, menar Paulún, människan är en överlevnadsmaskin och expert på att få i sig mat. Det går inte att svälta sig i form. När hungern sätter in tar reptilhjärnan över och bestämmer vad du äter - du dras till läsk och lasagne, fett och socker. Med isodieten får du vara nöjd och belåten länge. Dessutom orkar du träna, vilket snabbar på viktminskningen ytterligare.

För att lägga upp en idealisk isotallrik måste du räkna energiprocent och följa GI-index. Det är krångligt. Och dödligt tråkigt. Därför har Paulún och hans vänner tagit fram ett färdigt menyprogram med perfekt balanserade rätter som sträcker sig över åtta veckor.

Kan alla äta isomat?

– Programmets menyer är beräknade för dig som vill minska din vikt. Du som tränar hårt och barn som växer behöver mer energi, alltså större portioner. Däremot kan vem som helst äta isomat.

Ni påstår att isodieten är säker och utan baksidor, hur vet ni det?

– Ja, det är ett ”bold statement”. Det här är den kost människan ätit i årtusenden och mår bra av – ”människomat”. Iso är ingen extrem kosthållning och du får alla i dig alla

de näringsämnen kroppen behöver. Därför vågar vi påstå det.

FAKTA

Det här är iso:

För att skapa den optimala dieten har Fredrik Paulún och hans kollegor tittat på de bästa viktmetoderna, ”plockat guldkornen” och satt ihop isometoden:

GI:

Isomat har lågt GI. Långsamma kolhydrater håller blodsockret på en jämn nivå, vilket ger bättre mättnad, mindre sötsug och gynnar förbränningen.

Atkins:

Minimalt med kolhydrater – maximalt med protein. Kolhydraterna är nyckeln till din vikt eftersom de styr blodsockret och det fettinlagrande insulinet. Medan Atkins nollställer kolhydratintaget drar isodieten ner mängden till en nivå där du behåller skärpan och orkar träna. Proteiner i sin tur mättar bäst per kalori, bygger muskler, planar ut blodsockerkurvan och skruvar upp förbränningen.

Stenålderskost:

Här har isodieten hämtat fett av hög kvalitet och näringssammansättningen, liksom urvalet av livsmedel fulladdade med vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter. Fett mättar skönt. Rätt fett bränner dessutom kroppsfett. Isodieten är fri från hälsofarliga transfetter och rik på omega 3 och omega 6.

”Iso” står för isokalorisk, vilket betyder att energin fördelas jämt mellan fett, proteiner och kolhydrater.

Medelsvensson får i dag i sig 50 procent av sin energi från kolhydrater, 35 procent från fett och 15 procent från protein. För de allra flesta innebär isomaten att dra ner betydligt på kolhydraterna och äta dubbelt så mycket proteiner – kött, fisk och ägg. Fettmängden är ungefär densamma.

Isodieten ger ett intag av 1 600 kalorier om dagen. De flesta av oss äter 2 800 kalorier eller mer varje dag. Kaloriminskningen gör att du kan gå ner ett kilo i veckan.

Så har isodieten trimmats för att ge maxeffekt:

1. Regelbundna mål – helst fyra eller fem om dagen håller blodsockret i schack.

2. Varma rätter – gör dig mer mätt och belåten.

3. Lagom stora portioner – håller dig borta från småätandet.

4. Alkoholförbud – alkohol är flytande kalorier som ökar aptiten.

5. Massor av fibrer – sänker GI-värdet och mättar länge.

6. Heta kryddor – ökar fettförbränningen.

7. Glutenfritt – var femte svensk har magproblem och mår bättre utan gluten. Glutenmat är dessutom ofta kaloristinn.