”Jag vet inte vad siffrorna betyder”

Det är inte lätt att vara prismedveten när man inte har koll på siffrorna. ”Men nu skäms jag inte för att be om hjälp”, säger Helena Frentzell.
Foto: Martin Lindeborg
Det är inte lätt att vara prismedveten när man inte har koll på siffrorna. ”Men nu skäms jag inte för att be om hjälp”, säger Helena Frentzell.
HÄLSA

Helena Frentzell stångade sig blodig – mot siffror.

Men hon tog revansch och besegrade sin dyskalkyli.

– Jag ser inte vad det står och vet inte vad det betyder, men jag är bra på andra saker.

Om man har svårt att lära sig klockan kan det vara ett tecken på dyskalkyli.
Om man har svårt att lära sig klockan kan det vara ett tecken på dyskalkyli.

Med ett porlande skratt säger Helena, 36, att hon alltid trodde att hon var dum i huvudet.

Skrattet kan hon gott kosta på sig – hon har tagit revansch. Trots sitt handikapp lyckades nämligen trebarnsmamman från Grästorp, som numera bor i Limhamn, ta examen vid universitetet och just nu ligger hon i startgropen för att starta eget företag.

– Tidigare kände jag mig begränsad av att inte kunna göra saker, men det gör jag inte längre.

Dåliga betyg

Hon har aldrig varit en vän av siffror. Betygen i grundskolan var usla och hon skickades ofta till en skrubb för specialundervisning. Där fick hon sitta och traggla med uppgifter som aldrig ville fastna i minnet. Hon kunde bara inte förstå varför allt hon hade lärt sig dagen innan var som bortblåst.

– Det var oerhört frustrerande. Jag kände att jag inte kunde eller förstod någonting, säger hon.

Långt senare fick Helena veta att hon lider av dyskalkyli – en sorts sifferblindhet som medför svårigheter att förstå siffror och enkla tal. Hon jämför det med att se ett nytt ord på ett främmande språk, det är inte alltid man ser vad det står och man vet inte vad ordet betyder.

Gjorde IQ-test

Konsekvensen blev att Helena växte upp med dålig självkänsla. Hon gömde sig i favorithobbyn dans och i en annan personlighet, att vara den skojiga, flamsiga tjejen som inte hade koll på något. Skolan gjorde ingen utredning, men hennes mamma oroades av de dåliga betygen och tog med henne först till en psykolog och sedan för att göra ett IQ-test.

– Jag låg över medel. Det kom som en lättnad för mig och jag kommer ihåg att mamma blev rörd.

Just IQ-testet och mammans stöd räknar Helena som de viktigaste orsakerna till att hon tog tag i sitt problem. Hon lyckades krångla sig igenom gymnasiet genom att läsa en matematikfri dansutbildning, men bestämde sig senare för att komplettera betygen på Komvux. Där lyckades hon till och med klara av matten.

– Jag hade en snäll lärare, säger Helena och skrattar.

Hon fick blodad tand och red vidare på framgångsvågen ända in på universitetet. Och det var egentligen först då, under utbildningen till arbetsterapeut, som hon kunde sätta namn på det hon levde med.

Kände igen sig

Klassen gick igenom hjärnans olika funktioner när läraren frågade om någon visste vad dyskalkyli var och vad det innebar. Helena hade hört termen tidigare, när hon skulle göra högskoleprovet, och räckte upp handen. Hon kände igen sig själv i beskrivningen.

– Jag hade redan pratat ganska mycket om min funktionsnedsättning. Samtidigt hade jag lärt mig att hitta andra vägar att ta mig fram.

Utan att veta om det hade hon följt instruktionsboken för hur man bör hantera dyskalkyli. Hon hade insett att hon inte var dum, hon pratade öppet om det och sökte hela tiden nya strategier eller tekniker för att klara sig bra ändå.

Hjälp från andra

Till exempel tog hon för vana att be om hjälp.

– Jag skäms inte att behöva tala om som det är, det känns självklart nuförtiden. Jag behöver stöd och hjälp från omgivningen.

Det kan handla om allt från att knappa in ett telefonnummer eller räkna ut hur mycket 20 procents rabatt på en rea-vara är i kronor och ören till att mata in en radda siffror i ett OCR-nummer när hon ska betala räkningarna.

– Men jag klarar inte av min ekonomi, den sköter min man. Jag är bra på andra saker.

En av de sakerna är dansen. Efter att ha jobbat flera år som arbetsterapeut för förståndshandikappade planerar hon nu att starta egen dansskola – med hjälp av maken Mikael som får sköta pappersgörat med skatter, pris och procent.

– Utan hans hjälp hade jag inte klarat det, säger Helena.

– Jag kan ju inte räkna.

FAKTA

Testa dig – har du dyskalkyli?

Här är sex tecken på dyskalkyli:

Räknar du på fingrarna?

Har du svårt att snabbt avgöra tals värden?

Har du svårt att hantera pengar och pengars värde?

Räknar du långsammare än andra?

Svarar du "ja" på fyra eller fler av frågorna kan det handla om dyskalkyli.

Källa: dyskalkyli.nu

”Anklaga inte dig själv”

Vad beror dyskalkyli på?

– Dyskalkyli handlar om en avvikelse. Delar av våra hjärnor fungerar olika från person till person. Människor med dyskalkyli har problem med att snabbt få fram tal och siffror, säger Björn Adler, specialist i neuropsykologi på Kognitivt centrum i Skåne.

Kan man bli av med det?

– Nej, men man kan bli väldigt mycket bättre. Det viktiga är att förstå det, att man ser svagheter na och inte anklagar sig själv för att vara dum. Intellektet är det oftast inget fel på. Sedan behöver man utveckla olika strategier och tekniker för att hantera problemen. Man kanske behöver kontrollräkna en extra gång eller ta hjälp av någon i omgivningen.

Så det hjälper inte att traggla siffror och tal?

– Nej, det är som att tro att en blind skulle se bättre genom att läsa mer och mer.

Var tjugone har svårt med siffror

Dyskalkyli innebär svårigheter att räkna och läsa siffror. Det är oftast medfött, men kan också uppstå vid skador i delar av hjärnan.

Symptomen kan vara svårigheter med att lära sig klockan, göra enkla beräkningar, hantera pengar och att skriva siffror i rätt ordning. Intellektet fungerar dock ofta normalt.

Runt sex procent av Sveriges befolkning har dyskalkyli i någon grad.

Källa: Nationalencyklopedin, dyskalkyli.se