Rökning, men inte snus, ökar ms-risk

HÄLSA

Rökare löper högre risk än andra att drabbas av multipel skleros (ms).

Men själva nikotinet är inte boven i dramat, enligt en ny studie. Snusarna sällar sig nämligen inte till riskgruppen.

Foto: photodisc/anders wejrot

Forskare har länge misstänkt att rökning kan kopplas till den obotliga neurologiska sjukdomen ms, som kan ge bland annat nedsatt syn och känsel samt gångsvårigheter.

Misstankarna stärks nu av en studie bland 902 personer med ms som har jämförts med nästan 1 900 kontrollpersoner utan sjukdomen. Studien har utförts av forskare vid Karolinska institutet (KI) och publiceras i medicintidskriften Neurology.

Tydlig riskfaktor

Deltagarna fick svara på frågor om tobaksanvändning och andra levnadsvanor, och när resultaten bearbetades statistiskt föll rökningen ut som en tydlig riskfaktor. De kvinnor som rökte vanemässigt löpte 50 procent högre risk att drabbas av ms jämfört med icke-rökarna. Bland männen var risken fördubblad. Risken kvarstod i upp till fem år efter det att en person hade fimpat för gott.

Intressant nog fanns inget motsvarande mönster alls hos snusarna – snarare hade de som snusat i minst 15 år en minskad risk att utveckla sjukdomen.

– Men snus kan ha andra negativa effekter och resultaten ska inte tolkas som att snus kan användas i sjukdomsförebyggande syfte, säger Ann Hedström, projektsamordnare vid KI.

Fler studier

Vad det än är i cigaretterna som ökar sjukdomsrisken så inte är det inte nikotinet, är forskarnas slutsats. De spekulerar i att röken och dess effekter på luftvägarna skulle kunna bana väg för vissa ms-kopplade virusinfektioner. Eller så skulle ämnen i röken kunna påverka immunförsvaret med ödesdiger effekt hos dem som bär på riskgener för sjukdomen.

Fortsatt forskning kan förhoppningsvis räta ut frågetecknen.

Den här typen av studier som KI-forskarna presenterar kan aldrig ge svar på frågan vad som är orsak och vad som är verkan bakom ett samband. Det kan bara kontrollerade experimentella studier göra och en sådan vore omöjlig att sjösätta av både praktiska och etiska skäl.

FAKTA

Multipel skleros

Multipel skleros (ms) drabbar nervceller i hjärna och ryggmärg. Det skyddande fettlager (myelin) som ligger runt nervcellerna angrips av kroppens immunförsvar vilket gör att nervsignalerna inte kan förmedlas effektivt. Domningar, känselbortfall, yrsel och stark trötthet är exempel på vanliga symtom, men symtomen varierar beroende på vilka nerver som är skadade.

Sjukdomen drabbar oftare kvinnor än män, och debuterar vanligen i när man är mellan 20 och 40 år. I Sverige är cirka 13 000 personer drabbade.

Ms kan inte botas, men utvecklingen kan bromsas med hjälp av läkemedel.

(TT)

TT