Nya influensan slog till på lovet

Smittan har nått dagis och skolor i Sverige

Alicia, 13, Elin, 11, och Tea, 5, blev smittade när de hälsade på farmor på sommarlovet. Alla blev inlagda på sjukhus i Australien.
Foto: MARIA ÖSTLIN
Alicia, 13, Elin, 11, och Tea, 5, blev smittade när de hälsade på farmor på sommarlovet. Alla blev inlagda på sjukhus i Australien.
HÄLSA

Mer än 1136 svenskar är redan smittade av svininfluensan. Men det är bara början. Smittskyddsinstitutet befarar hundra­tusentals drabbade.

–?Vi blev smittade hos farmor på sommarlovet, berättar systrarna Passanisi som inte fick flyga hem förrän de friskförklarats.

Lovet hos farmor och kusinerna i Australien blev inte riktigt som de tänkt sig. Influensasäsongen på södra halvklotet hade precis dragit igång när de tre systrarna från Stockholm landade i juni. Efter bara någon vecka insjuknade deras kusiner i hög feber och snart stod Alicia, 13, Elin, 11, och Tea, 5, på tur.

–?Det var läskigt för allt gick så fort. Jag skulle bara på toa när jag svimmade och när jag vaknade kunde jag inte se på ett tag, berättar Alicia, som isolerades på sjukhus.

Snoriga dagarna före

Då hade läkarna redan konstaterat att kusinerna och lillasyster Elin bar på den nya influensan A (H1N1). Alla hade varit lite snoriga och hängiga ett tag innan febern slog till. På bara några timmar steg kroppstemperaturen till över 40 grader. Elin kräktes så häftigt av den höga febern att hon fick ligga med dropp på sjukhuset. Även farmor blev riktigt dålig. Förmodligen på grund av sin astma. Bäst klarade sig lilla Tea som bara behövde spendera en natt på sjukhuset.

Lika snabbt som det börjat klingade febern av. Efter två veckor med antivirusmedicinen tamiflu kände de sig friska igen. Kvar är frågorna.

–?Vi som redan drabbats, bör vi ändå vaccinera oss? Eller är tjejerna immuna nu? Och hur blir det då om viruset muterar? undrar flickornas mamma Åsa.

Troligen är döttrarna skyddade och behöver inget vaccin, men ingen vet ännu säkert hur det nya viruset utvecklas. Det enda man vet är att det fått fäste i Europa och att antalet smittade ökar i rask takt även här i Sverige.

40 procent kan bli sjuka

Nu handlar det inte bara om folk som smittats utomlands. Allt fler smittas hemma, på dagis och i skolor. Jämfört med en vanlig vinter då 2–15 procent av befolkningen får influensa kan 20–40 procent smittas i år. Om vi inte vaccinerar oss.

Sedan myndighet-erna gett upp tanken på att kunna stoppa den nya influensan A (H1N1) gör man nu allt för att lindra effekterna när virusvågen sveper fram över landet. Ett första steg är att få så många som möjligt att vaccinera sig. Därför

fattades nyligen beslutet att alla ska få vaccinet gratis. De som har störst behov får gå först.

– Det vore oetiskt att låta dem som löper störst risk få vänta, säger statsepidemiolog Annika Linde på Smittskyddsinstitutet.

Svårt sjuka får läkarvård

Vi får ända vara tacksamma. Även om risken att drabbas är tre till fyra gånger högre än normalt och många arbetsplatser tvingas gå runt på minimal bemanning slipper de flesta av oss att bli dödssjuka. Den nya influensan ger i de allra flesta fall lindriga symtom, vilket gör att vi kan kurera oss själva hemma och låta de svårast sjuka få läkarvård. För de lär bli fler och det lär bli trångt på vårdcentralerna när hela befolkningen ska vaccineras.

FAKTA

Smittan finns i 179 länder

Den nya influensan A(H1N1) finns i 179 länder. Hårdast drabbade är USA, Storbritannien, Kanada, Mexico, Argentina, Chile och Australien.

Uppåt 255 000 har fått smittan konstaterad och 2 837 dödsfall har registrerats. Det verkliga antalet lär vara betydligt större, enligt världshälsoorganisationen, WHO, som räknar med att uppåt 2 miljarder människor kommer att smittas.

Redan i juni var spridningen så stor och snabb att svininfluensan, som den då kallades, uppgraderades till fullskalig pandemi. Det är första gången det sker sedan 1968. Liksom tidigare pandemier har den första vågen av viruset varit relativt harmlös. Experterna befarar dock att viruset muterar och kommer tillbaka i en mer dödlig variant precis som influensorna 1781, 1847, 1890 och 1918.

Källor: SMI, WHO, New Scientist