”Tack vare växthuset blev jag frisk”

IngMarie, 57, var utbränd – men hittade tillbaka med hjälp av grön rehab

Pulsen sänks i det gröna. Att vattna och plantera gav IngMarie Alfredsson ett nytt lugn.
Pulsen sänks i det gröna. Att vattna och plantera gav IngMarie Alfredsson ett nytt lugn.
HÄLSA

Hon kunde inte sova, inte läsa, ingenting.

Men utbrända IngMarie Alfredsson hittade ny kraft i växthuset.

Nu orkar hon jobba heltid igen.

IngMarie Alfredsson gungar sig till ro.
IngMarie Alfredsson gungar sig till ro.

Under en omorganisation med mycket extraarbete fick IngMarie Alfredsson, 57, hjärtklappning och slutade sova. Hon trodde hon hade fått hjärtfel, men inget fel syntes på undersökningarna.

Orken tog slut, och det visade sig handla om utmattningssyndrom, alltså utbrändhet.

– Jag som haft så många bollar i luften klarade inte ens att hålla en boll i luften.

Allt hon kunde försvann.

– Jag kunde inte ens läsa. Det var en hemsk upplevelse, jag som alltid läst så mycket.

Älskar växter

Som tur var arbetar hon på Umeå kommun som bland annat erbjuder grön rehabilitering. För IngMarie, som älskar att arbeta med växter, kändes den behandlingsformen helt rätt.

Forskning visar att vi kan ta in gröna färger bäst. Dessutom tar det gröna rummet ingen energi, utan ger i stället energi. Pulsen sänks, stressen minskar och välbefinnandet ökar när vi omger oss med grönska.

För deltagarna handlar det allra först om att lära sig att bara vara, att kunna titta på och slippa engagera sig.

- Det är en konst att känna sig trygg med det, påpekar Kerstin Fahlman-Noord.

Under dagarna erbjuds olika aktiviteter. Det kan handla om vattning eller plantering. Deltagarna har bundit kransar, gjort betongkrukor, tecknat och målat. De har varit ute i skogen, och ofta fikar de ute.

Bredvid Grönrehabs specialinredda växthus ligger ett stort växthus som tillhör Umeås naturbruksgymnasium. Den som vill kan gå ut och hjälpa till i det stora växthuset.

– Att jobba med det gröna är ett bra sätt att uppnå flow, säger handledaren Kerstin Fahlman-Noord. Ett tillstånd då känslan för tid försvinner och vi känner glädje och upprymdhet i arbetet.

IngMarie sitter med en liten grön dagbok i handen. Deltagarna fick var sin bok, och efter varje träff skrev IngMarie lite om dagen.

Överallt återkommer anteckningar om hur trött hon är.

– Varje gång jag skrev i boken kände jag ändå att jag gjort någonting viktigt i dag.

Varsin pauspinne fick de också göra. Orkade man inte mer satte man ner den i jorden och fick vara ifred.

Fyra kvinnor var med i samma grupp, och de fortsätter träffas.

– Det är bara vi som förstår vad vi går igenom. Vi förstår också att ge varandra stöd, säger IngMarie. Man har ingen krycka, ingen armbindel, utan det är hjärnan som slutar fungera. Det kan vara svårt att drabbas av sjukdom som inte syns utanpå, men det är möjligt att få hjälp att komma igång.

När man inte längre kan göra det som tidigare varit självklart är det lätt att tappa både självkänsla och självförtroende.

– Det är viktigt att träna sig i att vara här och nu, det kan man göra genom att träna sinnena, berättar Kerstin Fahlman-Noord.

Startade cirkel

IngMarie startade så småningom en cirkel om litterära miljöer i Umeå tillsammans med arbetskamraterna, och fick på så sätt träffa dem på kvällstid. Cirkeln var rolig, och dessutom ett sätt för IngMarie att träna sina förmågor.

Nu har IngMarie arbetat heltid i drygt ett och ett halvt år, och det syns lång väg att hon trivs.

Hon lämnade sin gamla tjänst där hon arbetade med löner, och jobbar i dag halva tiden i stadshusets reception. Den andra halvan jobbar hon med Umeå kommuns rekrytering via webben.

– Jag jobbar fortfarande med mig själv, ser till att inte planera in för mycket i min kalender.

FAKTA

Variation viktig i rehabträdgården

En trädgård för grön rehabilitering ska ha små rum där man kan känna sig skyddad och trygg, men samtidigt vara tillräckligt öppen för att man ska kunna se ut och ha överblick.

Det ska finnas träd och buskar i proportion till rummens storlek. Variation mellan olika former är viktig, man ska undvika att gyttra ihop alltför lika växter. Blanda olika bladformer men se till att det inte blir för mycket flikiga blad intill varandra.

För personer med utmattningssyndrom bör färgerna vara milda.

De doftande växterna ska inte vara alltför påträngande, blad som doftar vid beröring fungerar bra, liksom kryddväxter och citron.

Ett stilla porlande av vatten stimulerar hörseln, men ljudet får inte vara alltför högt. Många deltagare blir trötta av ljud.

Hela trädgårdsrummet ska ge en känsla av sammanhang.

Där ska finnas plats för både gemenskap och avskildhet, för aktivitet och vila.

Alla trädgårdar är inte läkande. Den får inte vara så väl anlagd att man förlorar känslan av natur. Och det är inte bra om man sätter sig ner och bara ser allt som inte är gjort, och inte kan njuta av trädgården.

Karin Engman