”Jag såg livet pågå – men kunde inte delta”

I fyra år var chefredaktören Sally Brampton fast i depressionen

”Det var som att det fanns en tjock glasskiva mellan mig och omvärlden. Jag såg livet pågå där utanför, men jag kunde inte delta”, säger Sally Brampton när hon beskriver depressionen.
Foto: ULF HÖJER
”Det var som att det fanns en tjock glasskiva mellan mig och omvärlden. Jag såg livet pågå där utanför, men jag kunde inte delta”, säger Sally Brampton när hon beskriver depressionen.
HÄLSA

Sally Brampton hade allt. Hon var chefredaktör för brittiska modemagasinet Elle, gift med en mäktig medieprofil och levde ett glamouröst liv med kända vänner och vip-fester.

Så föll hon som en sten.

I nya boken ”Att nudda vid botten” berättar hon om sin fyra år långa depression, kantad av alkohol, piller och självmordsförsök – och vägen ut.

”De flesta av oss är så rädda att visa sårbarhet”, säger Sally Brampton.
”De flesta av oss är så rädda att visa sårbarhet”, säger Sally Brampton.

Sally Brampton, 53, sitter helt svartklädd i hotellobbyn. Hon för sig med stor värdighet och hela hennes uppenbarelse utstrålar självförtroende. Den som inte har läst hennes bok kan aldrig gissa att den här kvinnan varit nere på absoluta botten.

År 2000 dök de första tecknen på depression upp. Sally Brampton vaknade precis tjugo över tre varje natt, med tankar snurrande i huvudet. Kort därefter började hon gråta. Hon var en kvinna som annars hade långt till tårar, nu kunde hennes gråtattacker pågå i fem eller sex timmar.

Alkoholen dövade smärtan

Hennes tillstånd blev allt värre. Ett år efter att de första symtomen visat sig tog hon sig till slut till en psykiatriker som berättade att hon led av allvarlig depression och lade in henne på sjukhus med dygnet runt-bevakning, så att hon inte skulle ta sitt eget liv.

– Botten är väldigt mörk och det känns som att man är i en grop som man inte kommer upp ur. Det var som att det fanns en tjock glasskiva mellan mig och omvärlden. Jag såg livet pågå där utanför, men jag kunde inte delta.

Sally Brampton åkte in och ut på mentalsjukhus. Eftersom ingen antidepressiv medicin fungerade började Sally dricka alkohol för att döva smärtan. I november 2001 försökte hon ta sitt liv första gången. Hon svalde alla piller hon hade hemma.

– Jag blir så arg när folk säger att självmord är en lätt väg ut och att det är själviskt. När någon har en fysisk sjukdom så pratar man ofta om att de kämpat hårt. När jag försökte ta mitt liv var det inte för att jag hade en längtan efter att dö, utan för att jag, efter att ha kämpat så länge, inte orkade längre.

”Viktigast: sök hjälp”

Det tog henne fyra år att skriva boken. Lika många år tog det för Sally att komma ur den värsta depressionen. Hon insåg att medicin och terapi inte räckte, utan att hon var tvungen att hjälpa sig själv. Hon gjorde research och testade allt.

– Det är vetenskapligt bevisat att motion fungerar, så nu tränar jag tre gånger i veckan. Jag tänker på det som att jag skakar kemi­kalierna i huvudet på plats.

Hon har testat yoga, är försiktig med socker och äter omega 3 och vitamin B12, ämnen som deprimerade ofta har en brist på.

– Det viktigaste är att söka hjälp. De flesta av oss är så rädda att visa sårbarhet, men när man drar sig undan socialt, sover dåligt och äter för lite eller för mycket för att trösta sig själv, då är det dags att söka hjälp. Annars blir depressionen värre. Den mest effektiva behandlingen är ofta en kombination av medicin och terapi. Jag tror mycket på gruppterapi. Det hjälper en att förstå att man inte är ensam.

Lärt sig uppskatta glädjen

Förra året blev Sally riktigt sjuk igen. Läkarna kom då fram till att hon var manodepressiv och led av bipolär sjukdom typ två. Sally, som inte hjälpts av någon medicin, fick äntligen tabletter som fungerade.

– Nu mår jag fantastiskt och är mig själv igen. När man har varit så långt nere kan man verkligen uppskatta glädjen i livet. Jag skulle aldrig önska någon allvarlig depression, men jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv

FAKTA

Så tar du dig ur depressionen

Sally Bramptons bästa tips:

Deppig – eller bara ledsen?

Det är tiden och hur svår din humörsvacka är, som avgör om du anses kliniskt deprimerad eller inte. Bedömningen görs av läkare med hjälp av intervjuer och speciella testverktyg.

Generellt kan man säga att en mild depression skiljer sig från normal ledsenhet genom att nedstämdheten består, dag som kväll, ibland upp till flera år. Hos friska personer växlar i stället humöret på ett naturligt sätt, med toppar och dalar.

6 metoder som kan hjälpa dig!

Mediciner: Skrivs ut av läkare vid svårare besvär. På 90-talet började man använda SSRI-medlen. Det första medlet, fluoxetin, kallades i USA Prozac, och fick i Sverige heta Fontex. Andra vanliga SSRI-läkemedel är Cipramil och Zoloft. De påverkar signalsubstansen serotonin. Medicinerna har kritiserats för sina biverkningar, som ökad självmordsbenägenhet. Trots det har förskrivningen skjutit i höjden, bland annat till unga.

KBT: Kognitiv beteendeterapi har visat sig vara bra vid lindriga depressioner. Ofta kombineras samtalsterapi med mediciner för bättre resultat. Få hjälp via vården eller sök en terapeut privat, via www.kbt.nu. Terapi kostar 600–1? 000 kr per gång, om du inte går via landstinget.

KBT via internet: Kognitiv beteende-terapi på distans kräver ingen remiss. Ges via landstinget på: www.internetpsykiatri.se. (Bara om du är skriven Stockholm).

ACT: Acceptance and Commitment Theraphy kan man säga är tredje generationens KBT. Metoden inriktar sig på att acceptera saker som de är, snarare än att forcera fram positiva tankar. Få hjälp på: www.livskompass.se.

Interpersonell psykoterapi: Metoden har utvecklats just för depression. Påminner om psykodynamisk korttidsterapi, men koncentrerar sig mer på patientens nuvarande relationer till andra människor. Det finns starkt stöd för att metoden är effektiv vid lindriga depressioner. Sök kontakt via: www.interpersonellpsykoterapi.se.

El-behandling: För svår depression, eller när patienten inte har blivit bättre av andra behandlingar. Många blir symtomfria av el-behandling. Minnesförlust är en vanlig biverkning. Ges via vården.

Emma Feuk