Dödlig nervsjukdom ökar

HÄLSA

Allt fler svenskar drabbas av den fruktade neurologiska sjukdomen als. Ingen vet varför.

Men nu presenteras rön som ökar hoppet om att en dag hitta ett sätt att bromsa processen som får kroppens muskler att förtvina.

– Ärligt talat är vi tämligen uppspelta av våra resultat, säger Eric Olson vid University of Texas Southwestern Medical Center i Dallas.

Han har, med ett biomedicinskt företag i ryggen, gjort studier på möss som är genetiskt skräddarsydda för att utveckla en motsvarighet till sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (als).

Vid als dör nervceller som styr de muskler som vi kan kontrollera medvetet. När musklerna i exempelvis armar, ben och svalg inte längre får några impulser från nervsystemet förlamas de och förtvinar.

Bromsmedel

I dag finns inget sätt att hejda sjukdomens framfart, men resultaten som Olson med kollegor presenterar i vetenskapstidskriften Science kan möjligen vara en steg mot läkemedel som bromsar förloppet hos als. Studierna på mössen visar, enkelt uttryckt, att en molekyl kallad mikro-RNA-206 kan få kroppen att bilda nya nervceller och därmed hejda musklernas förtvining.

Det ska sägas att mössen i studien inte kunde botas från sin als. Däremot fick sjukdomen ett långsammare förlopp hos de djur som hade goda halter av mikro-RNA-206 – en kunskap som studiens sponsor Mi-Ragen Therapeutics har patenträttigheterna till.

Orsaken till als är okänd i de flesta fall. Viss ärftlighet finns för vissa former av sjukdomen, som ökar i Sverige. Under perioden 1991–1993 till 2003–2005 ökade andelen nya fall från 2,32 per 100 000 invånare och år till 2,98 per 100 000 invånare och år. Detta enligt en sammanställning från svenska forskare som redovisas i facktidskriften Archives of Neurology. Det motsvarar en ökning med två procent varje år under 15 år.

Spekulationer

– Det är en anmärkningsvärd ökning, säger Lars-Olof Ronnevi vid neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, en av artikelförfattarna.

– Vi vet inte vad den beror på. Man kan spekulera, men om man ska vara seriös måste man säga som det är; att vi inte vet, säger Ronnevi.

Bättre diagnostik kan ligga bakom kurvan, säger professor Mikael Oliveberg, expert på als och andra nervsjukdomar.

– Det kan vara en del av förklaringen, men frågan är om det kan förklara hela ökningen, säger Oliveberg.

FAKTA

Sjukdom utan bot

Amyotrofisk lateralskleros (als) är gemensam beteckning för en grupp sjukdomar där nervceller som styr kroppens viljestyrda muskler dör och ersätts av bindväv. Det leder till förlamning och förtvining av musklerna.

I Sverige insjuknar cirka 200 personer varje år. Viss ärftlighet finns. Någon bot finns ännu inte och de flesta drabbade dör inom tre–fem år, vanligtvis sedan andningsmuskulaturen har slutat att fungera.

Sjukdomen blev känd i Sverige sedan författaren och programledaren Maj Fant berättade att hon led av als. Hon avled 1995. SVT:s nyhetsankare Ulla-Carin Lindquist, som dog i als våren 2003, gjorde sjukdomen känd genom dokumentären Min kamp mot tiden och boken Ro utan åror.

TT