"Spådomen knäckte mig"

HÄLSA

När Mia Berglin 37 fick ett presentkort på ett besök hos ett medium såg hon det mest som en ”kul grej”. Idag ångrar hon besöket.

Mia Berglin gick till en spådam och fick höra hemska saker om sin framtid.
Mia Berglin gick till en spådam och fick höra hemska saker om sin framtid.

Mia Berglin hade inte tidigare intresserat sig för andlighet, men när hon hamnade hon i en kris och behövde lite vägledning tipsade hennes väninna om ett medium.

– Jag hade funderingar på att bryta upp från mitt gamla jobb och studera vidare, men eftersom jag nyligen blivit gravid ville jag vara säker på ett genomtänkt beslut.

Tankarna på karriär och framtida försörjning öppnade även upp för mer existentiella frågor.

Jag började fundera på livet i stort och hur det skulle bli att få ett barn. Det var som att jag ville ha en kristallkula för att få svar på allt.

”Ser mörkt ut”

Mia trodde att hon hade behov av att gå till en psykolog, men det visade sig vara både dyrt och långa väntetider. Under väntetiden läste hon självhjälpslitteratur och chattade på nätforum för alternativa metoder att nå lycka. Och att spå sig provade hon när hon fick det som present.

Sejouren hölls i en källare och Mia kände nästan direkt att kemin mellan henne och mediumet inte fungerade.

– Hon började med att säga: ”att det ser mörkt ut för min del” och jag sa att jag inte ville höra något hemskt.

Spådamen svarade: ”du har väl kommit för att höra sanningen?”.

– Jag blev ställd men lät henne fortsätta. Hon sa en massa saker som stämde in på min livssituation: Hon beskrev min mans utseende, berättade att jag väntade en flicka, som skulle råka ut för en olycka.

Jobbig tid

Efter besöket fick Mia svårt att sova, fick tvångstankar och vågade inte ta sig för något. När hon fött sitt barn blev ångesten ännu värre. Hon visste inte vilken dag den stora olyckan kunde drabba hennes dotter, så hon vågade inte gå ut.  Ångesten blev så stark att hon tillslut fick börja i terapi, men psykologen liksom många andra tyckte att hon var löjlig som trodde på sådant.

 – Jag skämdes när jag berättade för någon om min rädsla.

Hon vill poängtera att hon inte dömer andra som finner tröst i spådomar. Vissa kan behöva höra att det väntar något bättre.

– Jag hade otur som hamnade hos någon som gav mig fruktan istället för hopp.

Sedan besöket hos spågumman har händelser av bådet positiv och negativ karaktär inträffat. Med facit i hand vet hon att hon oroat sig mycket i onödan.

 – Nu förstår jag att jag själv kan styra mitt öde och att man bara kan spekulera i framtiden. 

Det enda hon vet säkert, är att hon inte kommer att spå sig igen.

Susannah Jacksbo