Diagnos: Nätokondriker

HÄLSA

Vaknade du med huvudvärk i morse? Googlade du på ­symtomen? På nätet är ­avståndet mellan ­all­dagliga ­åkommor och dödliga diagnoser mycket kortare än i ­verkligheten. För en ­nätokondriker lurar alltid ­hjärntumören – bara några klick iväg från de mest ­harmlösa av symtom.

Jämte e-post, bankärenden och nyheter är sökning efter hälsoinformation ett av svenskarnas vanligaste ärenden på internet. År 2008 använde 62 procent av befolkningen internet varje dag, enligt rapporten Svenskarna och internet 2009. Tre av fem personer i undersökningen uppgav att de någon gång letar efter just hälsoupplysningar på nätet.

Och upplysningar finns. I överflöd. På specialsajter om medicin, diskussioner på forum och i tidningsartiklar beskrivs allt från den vanliga förkylningen till ovanliga cancerformer och hemska hjärtsjukdomar.

Nätet agerar doktor

Möjligheterna att försöka ställa sin egen diagnos är således bättre än någonsin. Men det finns ett problem: Sannolikheten att just dina symtom leder raka vägen till rullstolen, sjuksängen eller graven är oproportionerligt stor när du söker på internet.

Ovanan att låta nätet agera doktor har ett namn: Nätokondri, eller cyberchondria på engelska. Fenomenet har undersökts i en forskningsrapport från Microsoft. Resultatet visar att en enkel nätmotorsökning lätt leder till förhastade, fatala slutsatser.

För stora möjligheter

En sökning på ”huvudvärk” leder lika ofta till information om hjärntumörer som till mer troliga orsaker, till exempel överdriven kaffekonsumtion eller spänningar.

En sökning på ”muskelryckningar” leder med stor sannolikhet till beskrivningar av den mycket ovanliga nervsjukdomen ALS, trots att överansträngning eller ofarliga tics troligtvis ligger bakom symtomet.

Eric Horvitz, en av forskarna bakom studien, har i New York Times förklarat hur sökresultaten tolkas och används.

– Folk tittar ofta bara på de första två-tre sökresultaten. Om de hittar ”hjärntumör” eller ALS där, då är det deras utgångspunkt.

Förkylning vanligare än lungcancer

Anders Nilsson är specialist i allmänmedicin och verksamhetschef på Hammarby sjöstads husläkare i Stockholm. Där möter man nästan dagligen patienter som oroar sig över sina symtom, och som uppenbarligen själva tagit reda på en hel del om möjliga diagnoser.

– Hjärta, bröst och huvud är absolut vanligast att man oroar sig för. Ibland kan det komma en patient som är stenhårt säker på att ha en specifik sjukdom – ”allting stämmer!”. Då blir min uppgift som doktor att berätta att ja, det stämmer in, men förkylning och hosta är vanligare än vad lungcancer är, säger han.

I Hammarby sjöstad bor många 70- och 80-talister, små familjer både med och utan barn. Anders Nilsson tror att just den delen av befolkningen är mer benägen att själva ta reda på vad som skulle kunna vara fel.

Tar oron på allvar

– Vi har möjlighet att söka information på ett helt annat sätt än tidigare. Och det dyker ju alltid upp någon allvarlig sjukdom som en möjlig diagnos. Ibland får vi göra mer undersökningar av en patient än vad som egentligen behövs, för själva oron är ju också en ohälsa, säger han.

Som läkare måste Anders Nilsson alltid ta patientens oro på allvar, även om den kan verka överdriven. Han ser också positiva sidor av att människor själva letar efter information.

– Folk engagerar sig mer i sig själva och sin hälsa. Men det är ju inte bra för någon om det blir en överdriven, sjuklig rädsla.

Nätet kan öka oro

Patienter i Stockholmsområdet som tappar kontrollen över sin oro remitteras ibland till Dan Katz. Han är legitimerad psykolog och psykoterapeut specialiserad på kognitiv beteendeterapi, med erfarenhet av att behandla hypokondri och hälsoångest.

– Det skulle inte förvåna mig om antalet hypokondriker har ökat i och med internet. Informationen blir som en drog. Du är orolig, går ut på nätet, och så blir du antingen lugnad eller mer orolig. Om du blir ännu mer orolig så kommer du att söka ännu mer, eller springa iväg till läkaren, säger han.

Förr i tiden var det vanligt att hypokondriker slog i uppslagsverk och medicinska böcker, och på det viset diagnosticerade sig själva. I och med internet har det blivit lättare att ”hitta en sjukdom” för sina symtom. För en del personer kan det gå så långt att man går till läkaren flera gånger i månaden, eller sjukskriver sig i åratal av rädsla för att hjärnan eller hjärtat plötsligt ska kollapsa.

Lära sig hantera ovisshet

– Om man har problem med hälsooro så är det bästa att sluta gå ut på nätet och söka information över huvud taget. Jag brukar komma överens med mina klienter, de som jag behandlar för hälsooro, att de ska stå emot impulsen att börja googla sina symtom. Det är ett no-no, säger Dan Katz.

Men, invänder hypokondrikern inom mig: Tänk om man har rätt i sin oro?

– Inte ens efter en läkarundersökning kan man vara helt säker på att man är frisk. Det är en ovisshet som vi måste lära oss att hantera. Annars kommer vi att ägna vårt liv åt att bara kontrollera om vi blir sjuka, säger Dan Katz.