Hem sex timmar efter förlossning

HÄLSA

Kvinnor som har fött barn utan komplikationer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala ska åka hem redan sex timmar efter förlossningen. Men reformen får kritik. De som saknar stöd i sin omgivning riskerar att komma i kläm.

Foto: colourbox

Akademiska sjukhuset uppger att de vill hindra smittspridning av multiresistenta bakterier.

– Inom fem år kommer det att vara ett stort problem i västländerna, säger Bo Sultan, verksamhetschef på kvinnokliniken i Uppsala.

Dessutom har babyboomen gjort att förlossningsavdelningen i Uppsala blivit för liten. Därför har sjukhuset haft mycket tidig hemgång på försök under en tioårsperiod. I oktober kommer det att omfatta alla som har haft komplikationsfria förlossningar.

Sultan tror att det innebär att vården blir tryggare och säkrare.

– Man har tillgång till den medicinska expertisen och möjlighet till hembesök.

Sultan betonar att det inte handlar om ekonomi.

– Det blir färre som kommer att sova över, och på så sätt blir det billigare. Men en stor del av de resurserna måste läggas på uppföljning.

Amningen lidande

Också Skånes universitetssjukhus i Lund har korta vårdtider.

Enligt Dag Wide-Swensson, överläkare och ansvarig för förlossningen i Lund, kan det vara positivt att komma till sin hemmiljö. Men risken är att amningen blir lidande.

– Du behöver några dagar på dig som nyförlöst förstföderska att lära dig amningsteknik, att ha någon att fråga när det strular, säger Dag Wide-Swensson.

I likhet med Uppsala har Lund haft en enorm explosion av antalet födslar. Och kombinationen plats- och pengabrist tvingar fram sådana här lösningar, menar han. På överfulla avdelningar grasserar bakterier lättare.

Kommer i kläm

Både Wide-Swensson och Bo Sultan tror att kortare eftervård kommer att bli vanligare i framtiden. Men Wide-Swensson hoppas inte att sex timmar blir normen.

– Det är ett tungt fysiskt arbete för det första, och för det andra är det en mental omställning att bli förälder.

Mycket korta vårdtider riskerar att drabba vissa grupper av kvinnor.

– Osäkra kvinnor som inte har så mycket resurser omkring sig, det är de som kommer i kläm och blir lidande, säger Wide-Swensson.

FAKTA

Resistenta bakterier

I Sverige finns fyra antibiotikaresistenta bakterier som sjukvården har skyldighet att rapportera in till Smittskyddsinstitutet och smittskyddsläkaren i landstinget.

MRSA (Resistenta gula stafylokocker): Gula stafylokocker är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner. Kan också orsaka blodförgiftning.

ESBL: Enzym som gör bakterier resistenta mot vanliga antibiotikagrupper. Kan orsaka urinvägsinfektioner och blodförgiftning.

VRE: Tarmbakterier (enterokocker) som är resistenta mot antibiotikaklassen vankomycin. Kan ge urinvägsinfektioner och blodförgiftning.

Pneumokocker med nedsatt känslighet mot penicillin kan ge inflammationer i lungor, bihålor och öron samt hjärnhinnor.

Källa: Krisinformation.se (TT)

TT