Ny svensk Alzheimermedicin testas på patienter

HÄLSA

En ny, svensk medicin mot Alzheimers sjukdom har börjat prövas på patienter.

Medicinen är den första som tros angripa grundorsaken till sjukdomen.

– Vi är väldigt förhoppningsfulla, säger Hans Basun, professor i geriatrik vid Uppsala universitet.

Alzheimer är den mest kända av demenssjukdomarna och den som drabbar flest demenspatienter, 50-70 procent.

Vid Alzheimers förstörs hjärnans nervceller som till slut dör och orsakar smygande symptom som försämrat närminne och koncentrations- eller orientationssvårigheter. Senare får patienten problem med intellektuella och sociala förmågor samt dagliga uppgifter som påklädning, personlig hygien och slutligen sväljreflexen.

”Väldigt optimistiska”

Idag finns fyra så kallade bromsmediciner som inte kan bota utan endast ge ett långsammare sjukdomsförlopp.

Forskarteamet vid Uppsala universitet har i flera år arbetat med att ta fram medicinen som är den första att angripa de så kallade protofibrillerna, som anses vara själva grundorsaken till Alzheimers sjukdom.

– Vi är väldigt optimistiska. De mediciner som finns är viktiga och har satt Alzheimer på kartan men de har bara en tillfällig effekt. Det vi arbetat fram ska vara något som stoppar upp sjukdomsförloppet. Allt tyder på att vi är inne på rätt spår, säger Hans Basun som tillsammans med kollegan Lars Lannfelt ligger bakom framgången.

Visat goda resultat

Omkring 80 amerikanska patienter med medelsvår Alzheimers sjukdom ingår i läkemedelsprövningen som bland annat ska kartlägga hur antikroppen, som fått namnet B AN 2401, påverkar olika ämnen i kroppen.

– Det är första gången man testar på patienter men vi ser inga stora risker med det. Detta är en antikropp som är human och risken för biverkningar räknas som små.

Enligt forskarteamet har tester i en musmodell för Alzheimers sjukdom visat mycket goda resultat, i vissa fall har sjukdomsförloppet kunnat stoppas.

– Planen är att studien ska omfatta även svenska patienter redan nästa år och att medicinen ska vara ute omkring år 2015, säger Hans Basun.

Många bakslag

På Alzheimerföreningen i Sverige välkomnar man nyheten.

– Äntligen. Efter att ha följt den svenska forskningen i många år börjar vi kanske närma oss resultatet. Demensforskningen har drabbats av många bakslag så våra patienter behöver verkligen en positiv signal, säger Krister Westerlund, patientföreningens ordförande.

Han är kritisk till att främst diagnosticeringen av demenspatienter släpar efter men också till den allmäna synen på demenspatienter.

– De är ofta utlämnade till samhällets välvilja och den anhöriga måste föra en hård kamp för rätt vård och en värdig omsorg. Trots att man vet att även en Alzheimerpatient med totalt vårdbehov har ett intakt känsloliv och reagerar positivt på vänliga leenden och röster och kroppslig beröring.