Hälsa

Katt–modellen blev vändningen för Patrik

Från IG till VG

Patrik Brännstedt var arg på både föräldrar och lärare – och hade gett upp på skolan, som ställde omöjliga krav. Då fick han prova Kattmodellen – det blev början till ett nytt liv.
Patrik Brännstedt var arg på både föräldrar och lärare – och hade gett upp på skolan, som ställde omöjliga krav. Då fick han prova Kattmodellen – det blev början till ett nytt liv.

Omogen, okunnig och ointresserad. Lärarens ord bet sig fast i Pontus Brännstedt som knappt fick ett enda ämne godkänt. Vändpunkten kom då skolan provade en ny metod mot läs- och skrivsvårigheter: Kattmodellen.

– På något sätt släppte det ... och det blev roligt att läsa. Jag såg vad folk skrev på Facebook till exempel, säger han.

Hjälpen kom verkligen i sista stund. Pontus Brännstedt, 15, hade själv gett upp. Han hatade skolan, hatade lärarna och var arg på föräldrarna som försökte få honom mer engagerad i skolarbetet. Egentligen var han inte intresserad av Kattmodellen heller.

Fick bättre betyg

Men när han gick ut 9:an i somras var betygen bättre än han vågat drömma om. En lång rad G och ett VG i biologi. Nu väntar gymnasiet. Trädgårdslinjen, hans förstahandsval.

– Jag blev riktigt glad över mig själv. Och det känns bra med gymnasiet. De har redan lagt upp planer för mig, berättar han, full av förväntan.

Lika glad är hans mamma Borghild Johansen som kämpat så länge. Redan på lågstadiet såg hon att Pontus hade problem att läsa.

– Lärde han sig texten utantill gick högläsning bra, men dök ett nytt ord upp blev det stopp direkt och när han skrev kastades bokstäverna ofta om. Han skrev orden som han sa dem, förklarar hon.

På kvartssamtalet i tredje klass tog hon upp problemet men fick höra att pojkar ofta är lite sena, lite mer omogna och att det nog var anledningen till att Pontus var okoncentrerad och hade svårt att sitta still.

– Jag köpte det. Även på mellanstadiet sa de flera gånger att de irriterade sig på att han försökte glida undan och drömde sig bort på lektionerna, säger hon, men kände obehag inför skolans sätt att hantera problemet.

Ibland blev Pontus ombedd att gå ut i korridoren och läsa. Andra gånger fick han hörselskydd och skulle sitta med ryggen mot klassen. För sin egen skull menade läraren.

– Jag fick sitta i ett hörn med värsta hörselkåporna från träslöjden. Folk kollade på en och jag skämdes jättemycket. Kände mig utpekad, säger Pontus, som försökte läsa men hur mycket han än tittade i böckerna gick det inte.

”Jag sket i allt”

När han gick ut sexan fick de veta att han inte uppfyllde något av målen för mellanstadiet. Rakt över huvudet på Patrik fick han höra att han måste mogna annars skulle han aldrig gå ut skolan.

– Det var ord som tog hårt. Det kommer jag aldrig förlåta. Jag sket i allt, fullständigt, säger han.

På högstadiet sattes åtgärdsprogram in i vissa ämnen vilket gjorde att Pontus fick gå i en mindre grupp. Specialläraren Per Ekemark höll även egna lektioner med honom eftersom han behövde så mycket mer hjälp än de andra.

Det var också specialläraren som satte ord på problemet.

– Han sa att Pontus var svårt dyslektisk och gav mig en lunta med papper att läsa. Allt stämde, säger Borghild, som kände stor lättnad över att få en förklaring.

– Det var väldigt skönt att höra, en befrielse! Det innebar också att han fick träffa en psykolog som skulle utreda vilken typ av läs- och skrivsvårigheter det handlade om.

En ny metod

Nu fick Pontus även hjälp med ljudböcker, muntliga prov och utskrivna anteckningar efter lektionerna men betygen visar hur svårt det ändå var. I årskurs 8 blev det bara godkänt i fyra ämnen som idrott och slöjd. Per Ekemark undrade om Pontus och hans mamma var intresserade av att prova en ny metod som hjälpt andra med liknande problem. Borghild tänkte att det var värt att dra i alla trådar och ville gärna prova. Pontus själv var måttligt intresserad.

– Jag orkade inte. För skolans del var man ju redan dum i huvudet. Att sitta i en sån där grupp och känna sig ännu dummare var inte så kul, men jag tänkte att jag får väl prova i alla fall.

Kattmodellen, som metoden kallas, har utvecklats av självlärde mentala coachen Robert Johansson. Han har hållit kurser för föräldrar och barn med läs- och skrivsvårigheter i snart tre år.

– Jag har testat mig fram och sett att det fungerar, till skillnad från skolans inlärningsmetoder som uppenbarligen har en del brister, säger han.

Han har byggt upp en mall för sin pedagogik där man går stegvis fram.

Allt börjar med ordet katt. Lider man av ordblindhet ser man inte ordet som det är skrivet. Därför ombeds alla kursdeltagare titta på hur det är stavat, vilken färg och storlek man tycker att bokstäverna har, för att skapa en minnesbild av ordet. Därefter ska ordet stavas fram och tillbaka. Pontus såg inget ord. Det var bara tomt.

– Jag tänkte, vad f-n är det här?! Stå inför alla och stava katt högt. Är han dum i huvudet eller vad? Men vi gjorde det och först trodde jag att det inte funkade, men det gjorde det, säger Pontus.

Läste på Facebook

Efter kursen fick alla lappar med ord som de skulle träna på hemma i ytterligare några veckor. Motvilligt la han 10–15 minuter per dag på de övningar de fått.

Ändå märkte han skillnad. Han började läsa folks kommentarer på Facebook i stället för att bara titta på bilderna. Och plötsligt var det kul att se utländska filmer på tv.

– Mamma sa hela tiden att jag skulle läsa det jag hann och till slut hann jag läsa allt. Sedan började jag se att läxförhören och proven gick bra. Inte bara IG, IG, IG hela tiden ...

Roligare att läsa

Framgångarna gjorde läsningen roligare och sporrade Pontus att gå vidare.

– Jag vet inte hur det gick till, men på något sätt går det automatiskt nu när man läser. Man tänker inte på att man använder någon särskild teknik. Det kanske funkar bättre än man tror.

Kattmodellens grundare Robert Johansson kan inte förklara hur eller varför det fungerar. Av det 60-tal han själv har undervisat har de flesta enligt egen utsago blivit bättre på att läsa och skriva. Men alla har inte haft diagnosen dyslexi och har inte testat sina förmågor.

Metoden får kritik

Etablerade experter på området är därför kritiska till verksamheten. De misstänker att det enbart handlar om att tjäna pengar och är rädda för att det skapar falska förhoppningar. Att 60–80 procent som testat Kattmodellen skulle ha blivit bättre på att läsa och skriva menar de kan bero på att man helt enkelt lagt mer tid på läs- och skrivövningar.

– Vi har bjudit in dyslexiforskare att pröva vår metod helt gratis, men tyvärr har ingen nappat, kontrar Robert Johansson.

På Hagaskolan i Dals-Ed, där Pontus gått, är de ändå optimistiska. Av de tio elever som provat Kattmodellen i skolans regi har alla positiva erfarenheter, enligt Per Ekemark som varit speciallärare i 35 år.

– Jag är väldigt öppen att prova allt som kan underlätta. Olika metoder fungerar på olika elever beroende på vilka problem de har. Det här kanske är ett verktyg i den verktygslådan, säger han.

Kattmodellen på export

Inför kursen fick klasslärarna skriva upp tjugo elever som de ansåg hade störst läs- och skrivsvårigheter. Samtliga testades i läsförståelse, läshastighet, ordförståelse och rättstavning och de tio som hade störst problem erbjöds att vara med. Efter kursen gjordes testet om.

– Alla hade gått framåt, men de tio som testat Kattmodellen hade gått fram mer, särskilt när det gällde läshastigheten, säger Per Ekemark, som såg flera stora framsteg.

Han ska därför gå vidare med ett större projekt som han hoppas kommer att omfatta samtliga fem kommuner i Dalsland. Samtidigt går metoden nu på export till mer avlägsna trakter som Dubai.

FAKTA

VAD ÄR DYSLEXI

Dyslexi är en specifik form av läs- och skrivsvårigheter som 5–8 procent av Sveriges befolkning har.

Svårigheterna beror på en medfödd oförmåga att lagra och tolka språkljud vilket gör att personen har svårt att läsa isolerade ord och att stava rätt.

Många dyslektiker har även problem med arbetsminnet och att lära sig saker genom så kallad rabbelinlärning. Det har dock inget med begåvning eller intelligens att göra.

VANLIGA KÄNNETECKEN PÅ DYSLEXI

Läser långsamt, trevande eller hackigt

Läser alltför fort och gissar eller stannar upp och läser om

Utelämnar eller läser fel på småord

Gör tillägg (helt – helst) eller vänder hela ord (som – mos)

Blandar ihop b och d både i skrift och tal

Är osäker på bokstävers form och ljud

Utelämnar vokaler och kastar om konsonanter i skrift

Utelämnar ändelser och glömmer prickar och ringar

Spegelvänder bokstäver och siffror

Har osäker och svårläst handstil

Blandar ihop höger och vänster, öst och väst

SÅ FUNKAR KATTMODELLEN

Kattmodellen bygger på teorin att de som har läs- och skrivsvårigheter inte kan skapa en mental bild av ord och därför inte kan avgöra om ett ord är rätt- eller felstavat.

Metoden går ut på att koppla ihop stimuli med rättstavade ord. Programmet startar med en utbildningsdag för elev och föräldrar. Efter det tränar man 10–15 minuter/dag hemma med hjälp av den övningshandbok som ingår i priset (6 250 kronor).

Uppföljning görs efter cirka 6 månader. Verksamheten finns för närvarande i Stockholm, Göteborg och Malmö och planerar även för orter som Östersund, Luleå och Sundsvall.