Är du House- hypokondriker?

Psykologen: Läkarserierna triggar hälsoångest

Doktor House gör oss till hypokondriker menar forskare. Tittarna tror sig ha mer allvarliga sjukdomar än andra.
Doktor House gör oss till hypokondriker menar forskare. Tittarna tror sig ha mer allvarliga sjukdomar än andra.Foto: universal
HÄLSA

Är du en House-hypokondriker?

Den genialiske tv-doktorn kan orsaka hälsoångest, enligt nya forskarrön.

– Jag förstår om folk blir rädda av läkarserier, säger Stefan Branth, känd från programmet ”Diagnos okänd”.

HälsovådligT Dr House och Mc Dreamy ger inte bara underhållning och våta drömmar – nu kommer varningar från forskare om att tv-läkarna kan trigga hälsoångest.
HälsovådligT Dr House och Mc Dreamy ger inte bara underhållning och våta drömmar – nu kommer varningar från forskare om att tv-läkarna kan trigga hälsoångest.

De ger oss insikter i dödliga diagnoser som du inte visste fanns, och udda symptom du aldrig hört talas om. Baksidan med att knarka serier som ”Grey’s anatomy” och ”House” är att det kan göra dig mer sjuk än frisk.

En ny studie bland studenter visar att personer som regelbundet följer programmen oftare tror sig ha allvarliga sjukdomar än andra.

– Ungefär 18 procent av deltagarna rapporterade lägre livskvalitet, säger biträdande professor Yinjiao Ye vid universitetet i Rhode Island.

Behandlar hälsoångest

De populäraste läkarprogrammen i undersökningen var ”Grey’s anatomy”, ”Cityakuten” och ”House”.

Dan Katz är legitimerad psykolog och har länge behandlat patienter med hälsoångest. Han anser att läkarserier kan trigga och förstärka hypokondri.

– Självklart. Det är samma sak som med medicinböcker. Man ser någonting och börjar fundera – hur är det med min egen kropp? Sedan kan jag tänka mig att personer som redan är ängsliga från början är mer intresserade av just dessa serier.

– Jag skulle rekommendera mina patienter att sluta titta på ”House” och allt vad det heter.

”Tufft dramatiserat”

Stefan Branth, tv-läkare från programmen ”Diagnos okänd” och ”Sjukhuset”, tror också att den geniförklarade doktorn kan ge en förvrängd och många gånger skrämmande bild av sjukhusvärlden.

– Det är inte så konstigt om vissa blir rädda. Serierna, som de har drivit iväg nu på senaste tiden, handlar om jättekonstiga saker. Och det är tufft dramatiserat. Plötsligt opererar man bukspottskörteln vid minsta misstanke om cancer.

Han anser däremot inte att reality-serierna har samma effekt.

– Våra egna utvärderingar efter ”Sjukhuset” var att programmet lugnade patienterna. Där kunde vi ju ofta utesluta de värsta scenariona och visa att sjukhusmiljön inte är så farlig, säger han.

Skådespelaren är själv nojig

Men om du tillhör de som nojar varje gång Derek Shepherd snittar en patient i jakt på en hjärntumör, kan du åtminstone trösta dig med en sak: Du är i gott sällskap. Skådespelaren Patrick Dempsey har medgett att han själv är ett offer:

– Det räcker med lite huvudvärk för att jag ska få panik och undra vad som är fel. Jag är en riktig hypokondriker och börjar ropa på kontraströntgen, säger han.

FAKTA

Svensk studie: Ny metod botar 2 av 3

– Det kan vara att begränsa sjukvårdskontakter, letandet av information på internet och frågor till anhöriga och vänner, säger Erik Hedman, legitimerad psykolog.

– Om patienten är rädd för hjärtfel kan det vara att springa i en trappa. Det sätter i gång hjärtat och ökar påfrestningen. Men det kan också vara att läsa dödsannonser, säger han.

”Sätt gränsen vid ETT läkarbesök”

Vad är hypokondri? En psykiatrisk diagnos som kännetecknas av överdriven tolkning av fysiska symptom. Patienten inbillar sig alltså inte sina krämpor, men drar felaktiga slutsatser av dem. Kriterierna för diagnosen kräver att du har bestående oro i sex månader eller mer.

Vem drabbas? Alla kan utveckla hypokondri. Det är dock något vanligare bland kvinnor. Personer som är stressade eller har förlorat exempelvis en anhörig i sjukdom ligger mer i riskzonen än andra. 2 till 3 procent lider av diagnosen.

Vad hjälper? KBT-terapi har visat sig effektivt. En viktig princip är att vänja sig vid osäkerheten kring symtomen samt att begränsa vårdkontakterna.

– Sätt en gräns vid ETT läkarbesök och nöj dig med det om du inte är väldigt handikappad av problemet, säger psykolog Dan Katz.