5 myter om psykisk sjukdom

Det här är inte sant

HÄLSA

1. Myten: Depression tyder på svaghet.

Sanningen: Depression kan uppstå till följd av både arv och miljö och har inget med karaktär eller viljestyrka att göra.

Sjukdomen kan behandlas så att den drabbade får ett fullgott liv, men föreställningen att depression skulle vara kopplat till mänsklig svaghet innebär att många drar sig för att söka hjälp.

Var sjätte person som drabbas av depression begår självmord.

2. Myten: En psykisk sjuk person som aldrig blir frisk

Sanningen: Fördomen grundar sig på gamla tiders psykiatri då vård innebar förvaring och övervakning snarare än rehabilitering. Tack vare förebyggande insatser, bättre mediciner och terapi återfår i?dag de allra flesta med psykiska besvär hälsan fullt ut. Detta gäller även tyngre diagnoser.

Australiska och kanadensiska schizofrenistudier visar att 90 procent återhämtar sig totalt, varefter de kan återgå till studier och arbete.

3. Myten: Psykisk sjukdom är ingen riktig sjukdom.

Sanningen: Den som har stukat själen går inte på kryckor. Just avsaknaden av synliga rehabiliterings­medel får många att avfärda psykisk sjukdom som en oförmåga att hantera tillvaron. Psykisk ohälsa kan visserligen vara en reaktion på olyckliga omständigheter men beror till lika stor del på en medfödd mottaglighet. Omgivningens ifrågasättanden kan förvärra den berördes sjukdomstillstånd avsevärt.

4. Myten: En psykiskt sjuk person varken vill eller kan jobba.

Sanningen: Majoriteten av dem som återämtat sig från psykisk sjukdom vill och kan arbeta, men många fastnar i socialförsäkringssystemet. Många insjuknar dessutom så tidigt att de aldrig hinner etablera sig på arbetsmarknaden. Diskrimineringen är utbredd. Var fjärde svensk säger att de inte kan tänka sig att arbeta med någon som varit psykiskt sjuk.

5. Myten: En psykisk sjuk person är mindre begåvad

Sanningen: Ernest Hemingway, Karin Boye, Vincent van Gogh?... ­Historien vimlar av personer som trots psykisk ohälsa

lyckats uträtta stordåd. Personer med Aspergers syndrom är ofta duktiga på att systematisera fakta och tänka oortodoxt. De kan alltså bli mycket framgångsrika, inte trots men på grund av sin belägenhet. Flera berömda personer misstänks ha haft Aspergers syndrom, däribland Albert Einstein och Marie Curie.