”Vi skäms inte längre för att fixa till våra skavanker”

Nu är plastikkirurgi inte tabu – tack vare Hollywood

Namn: Magnus Hober.Ålder: 48 år. Yrke: Plastikkirurg. Driver Improva Plastikkirurgi sedan fyra år tillbaka.Bor: Stockholm. Bakgrund: Tidigare delägare och plastikkirurg på Akademikliniken i nio år. Innan dess arbetade han i Uppsala med rekonstruktiv plastikkirurgi.
Foto: ANNA RÖNNQVIST
Namn: Magnus Hober.Ålder: 48 år. Yrke: Plastikkirurg. Driver Improva Plastikkirurgi sedan fyra år tillbaka.Bor: Stockholm. Bakgrund: Tidigare delägare och plastikkirurg på Akademikliniken i nio år. Innan dess arbetade han i Uppsala med rekonstruktiv plastikkirurgi.
HÄLSA

Att ta till snabba ingrepp för att bli vacker är lättare än ­någonsin. Men har det gått för långt? ­Söndag pratade med plastikkirurg Magnus Hober.

– Om en patient pekar ut ett problem som jag inte ser, då sätter jag stopp, säger han.

Marknaden för snabba skönhetsingrepp har exploderat. I Stockholm har det på kort tid öppnat två ”walk in clinics”, där man kan svänga förbi på lunchrasten och sudda ut rynkor ­eller ­göra ­fylligare läppar. I tv pratar Hollywoodfruarna med Maria Montazami i spetsen om sin kärlek till Botox, fillers och laserbehandlingar. Det är inte längre tabu att stoppa tiden, särskilt inte nu när det finns alternativ till operationer.

Magnus Hober, en av Sveriges mest erfarna plastikkirurger, är väl medveten om utvecklingen.

– I vår stressade tid är det många som inte hinner med en plastikoperation där det ingår tre veckors vila efteråt. Alltså är det många som väljer ”light­-lyften” (icke-kirurgiska ingrepp). Efter dem kan man oftast gå tillbaka till jobbet direkt, säger han.

Andra orsaker till det växande intresset, enligt Magnus Hober, är att preparaten har ­blivit bättre, kunskapen om dem har ökat och kirurgerna har blivit skickligare på att använda dem. Samtidigt som Hollywoods avslappnade inställning och eviga skönhetsjakt har avdramatiserat användandet.

– I dag kan vi prata öppet om skönhetsingrepp vi gjort. Jag har haft familjer, med vuxna barn, som kommer in och vill ha ­Botox samtidigt. Då har man ju definitivt rivit de barriärer som fanns för några år sedan.

Den vanligaste patienten som bokar in en konsultation hos Magnus Hober är en kvinna i 40?–?50-årsåldern. De frågar ­oftast om slätare panna, fylligare läppar eller större bröst. Dessutom har män blivit en växande målgrupp. Precis som unga tjejer, mellan 20 och 30 år.

Är det verkligen rimligt att en ung tjej utan rynkor sprutar in Botox i förebyggande syfte?

– Användandet av Botox kan man diskutera länge. Jag har arbetat med Botox sedan 1998 och vet att en person som börjar ­tidigt kan ha nytta av det sedan.

– För faktum är att ­håller man på och rynkar pannan hela tiden så blir det ett veck och till slut en ­rynka som kan vara svårt att ta bort med Botox eller fillers. Är det rätt patient och gör man det på rätt sätt är det okej att börja ­tidigt. Är det inte befogat ­säger jag nej.

I vilka andra situationer säger du nej?

– Om en patient pekar ut ett problem som jag inte ser, då blir jag tveksam. Om de har en skev uppfattning om sin kropp, eller är i psykisk obalans. Eller om jag känner att personen inte kommer att bli nöjd vad vi än gör. Jag säger nej till orealistiska förväntningar och dåliga förutsättningar.

– Som kirurg måste jag tro på det själv: ”det här kommer att bli snyggt”. Annars gör jag inte behandlingen.

Är det många patienter som får ”smak för plastik”? Att ett ingrepp leder till flera?

– Så länge det görs på ett vettigt sätt är det bara trevligt att en patient vill återkomma. Det kan exempelvis vara en kvinna som vill lyfta brösten i samband med att hon har fått barn. Sedan kanske hon gör ett ansiktslyft efter några år, och det behöver ju inte vara fel. Men om en ung person ska göra en mängd olika ingrepp på kort tid – då blir jag mer orolig. Då säger jag stopp.

Tycker du att folk är tillräckligt medvetna om biverkningar och risker?

– Nej, ibland tycker jag att folk tar väldigt lättvindigt på skönhetsingrepp och bortser från ­risker. Fast det är min uppgift att upplysa dem om det.

Vad gör du om en patient är missnöjd efter ett ingrepp?

– Då börjar vi med att träffas igen för att diskutera saken. Vi tittar på före- och efterbilder för att se vad som har hänt. Om vi båda ser att det inte har hänt så mycket, då kan jag erbjuda en korrektion gratis. Då har jag ju misslyckats och inte uppfyllt förväntan.

– Men om personen har dåliga förutsättningar för resultat, och jag har informerat om det innan hamnar vi i ett annat läge. Då kanske jag tar ut en avgift för att korrigera. Men jag brukar alltid ha inställningen ”patienten har alltid rätt”. Om man sätter sig ner och diskuterar i lugn och ro kommer man ofta till en lösning, säger Magnus Hober.

Vad är ett ­’’icke-kirurgiskt’’ ingrepp?

Vid ett icke- kirurgiskt ingrepp används varken skalpell eller annan kirurgisk utrustning. Det kan vara alltifrån injektioner med Botox och hyaluron­syra till hårborttagningslaser och annan laser som drar ihop huden.

Visste du att…

…en tredjedel av Sveriges kvinnor kan tänka sig att göra en skönhetsbehandling.

…tre av tio kvinnor skulle inte berätta för sin partner om de gjort en skönhetsbehandling.

…främsta anledningen till att göra en skönhetsbehandling är att trivas bättre med sig själv.

…kvinnor och yngre är de som är mest öppna för skönhetsbehandlingar, som injektions-, laser- eller ansiktsbehandlingar.