Dödligheten - större bland tonåringar än barn

”Vi ser en ökning av trafikolyckor, högre våldsstatistik och fler självmord.”

Foto: Thinkstock
HÄLSA

En ny rapport som publicerades i The Lancet undersökte hög-, medel- och låginkomsttagare från 50 olika länder över en period på 50 år. Där konstaterades det att den totala dödligheten har minskat men att den har blivit högre bland tonåringar. Våld, självmord och trafikolyckor är några av de främsta orsakerna.

Dödligheten bland barn i åldrarna ett till nio år har fallit med omkring 80-93 procent. Detta tack vare färre dödliga infektionssjukdomar.

Bland yngre män mellan 15-25 år har dödligheten endast sjunkit med 41-48 procent, även där beror minskningen på större framgång med att bota sjukdomar i modern tid.

Men skador på grund av våld, självmord och trafikolyckor har visat sig vara den största dödsfaktorn i alla regioner, även bland kvinnor.

Yngre män mellan 15-24 år har nu två till tre gånger större risk att dö i förtid, anser forskare.

– Det moderna livet är mer farligt för tonåringar, säger doktor Russell Viner på University College i London, som leder studien.

– Vi har en ökning av trafikolyckor, högre våldsstatistik och fler självmord, något som inte förekommer bland yngre barn. Att tonårstiden är den säkraste tiden i vårt liv, är inte längre sant.

Studien är inte heltäckande

Rapporten tar inte med de fattigaste länderna så som Afrika - söder om Sahara, detta för att det inte finns någon statistik, säger forskarna.

Andra avvikelser är de i kommunistländer som hade en pik av självmord i slutet av 90-talet.

Urbaniseringen en viktig faktor

Även urbaniseringen har medfört så väl förmåner som risker för ungdomar.

– Det tycks även vara så att den ekonomiska utvecklingen och urbaniseringen medför risker för yngre personer som påverkar dödssiffror, säger dr Viner.

Medarbetaren doktor Michael Resnick från universitetet i Minnesota sa också till BBC:

– Det är tydligt att de största hälsoriskerna för yngre personer förutom fattigdom, sjukdomar och krig härstammar från det egna beteendet och den kontext som ungdomar finner sig själva i.

Han menar att alla länder måste satsa mer pengar på våldsamma grannskap, avsaknad av fundamentala resurser i hemmen och ungdomars brist på utvecklingsmöjligheter.