Storstadsstressen ökar bruket av antibiotika

Foto: Colourbox
HÄLSA

Vår stressade livsstil ökar risken för mördarbakterier. Det menar Smittskyddsinstitutet och vill få folk att ta sig tid att vara sjuka.

 – Man vill ha antibiotika för att man tror att det går snabbare att bli frisk. Men det fungerar inte så... säger infektionsläkare Johan Struwe.

Nej, tillfrisknandet går inte snabbare med antibiotika.

 Oavsett om infektionen beror på virus eller bakterier går det inte att göra någon tidsvinst med antibiotika så länge det handlar om en vanlig luftvägsinfektion, slår Johan Struwe fast och hänvisar till ett flertal vetenskapliga studier.

Där har man jämfört patienter som behandlats med antibiotika med dem som låtit läka ut olika infektioner på egen hand.

 Folk som hade besvärlig hosta, bronkit, kunde hosta i flera veckor. Det spelade ingen roll om den berodde på virus eller bakterier och behandlades med antibiotika eller inte, säger han och menar att det skulle underlätta om alla lärde sig hur lång tid det faktiskt tar att blir frisk.

Vanliga bakteriella infektioner som halsfluss eller en okomplicerad öroninflammation tar till exempel cirka en vecka att läka ut medan en bihåleinflammation kan ta lite längre tid.

Att antibiotika skulle skynda på det hela är alltså en myt. Johan Struwe tror det kan bero på att så gott som alla lärt sig att antibiotika inte biter på virus.

– Underförstått: Då fungerar det på bakterier... men så är det inte. Istället ökar risken för biverkningar och allvarligare sjukdom.

Kan ge allergiska reaktioner

Även om det inte är så vanligt får en del allergiska reaktioner och utslag, framförallt barn. Äldre kan få diarré som i värsta fall är livshotande. Men det man är mest rädd för är utvecklingen av bakterier som är resistenta mot antibiotika.

– I studier har man sett påverkan på tarmslemhinnan i två år efter en antibiotikakur. Har man otur utvecklas resistenta bakterier som gör att man inte får effekt av antibiotikan nästa gång, då man kanske verkligen behöver den, säger han.

För det är de allvarliga livshotande infektionerna som blodförgiftning, lung- eller hjärnhinneinflammation antibiotikan ska skydda oss mot. I de fallen kan det innebära skillnaden mellan liv och död.

Smittskyddsinstitutets senaste sammanställning visar att de motståndskraftiga bakterierna fortsätter att öka. Av alla sorter. Snabbast sprider sig tarmbakterien E.coli. Mot de flesta finns fortfarande antibiotika som biter. Men mot den mest resistenta formen riskerar botemedlen att ta slut.

I de fallen kan läkarna inget annat göra än att hålla tummarna och hoppas att patientens kropp är tillräckligt stark att klara av infektionen på egen hand.

Den höga utskrivningen av antibiotika är en förklaring till den snabba spridningen.

– Även om förskrivningarna minskat i Sverige de senaste åren, går det för långsamt, menar Johan Struwe.

Alla län ligger långt över målet att få ner förskrivningarna till 250 per 1000 invånare inom fem år som Strama, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, satt upp.

Sämst är det i storstäderna. Allra flest recept skrivs ut i Stockholms län där förskrivningen låg på 419 recept per 1000 invånare förra året.

– Det kan vara så att smittspridningen är större där människor lever närmare på varandra, men det gäller mest virus, och då hjälper ju inte antibiotika, resonerar Johan Struwe och tror livsstilen har större betydelse.

Vi har helt enkelt inte tid att ligga hemma och läka ut sjukdomar eller vara hemma med sjuka barn i flera veckor.

– Då går man kanske till doktorn och kräver antibiotika i tron att det ska skynda på  läkningsprocessen, säger han och önskar fler nöjde sig med en diagnos och goda råd.

Har läkaren konstaterat att det inte är något allvarligt är det bästa att gå hem och bädda ner sig.

FAKTA

Så mycket antibiotika skrivs ut i Sverige

Antal recept per 1000 invånare under 2010:

Stockholms län 419

Region Skåne 411

Blekinge län 398

Västra Götalandsregionen 397

Halland län 384

Kronobergs län 380

Västmanlands län 371

Uppsala län 371

Gotlands län 368

Kalmar län 362

Östergötlands län 359

Södermanlands län 350

Jönköpings län 346

Västernorrlands län 345

Norrbottens län 343

Värmlands län 342

Gävleborgs län 341

Örebro län 335

Dalarnas län 327

Västerbottens län 314

Jämtlands län 311

Källa: Smittskyddsinstitutet, SMI