De flesta har mardrömmar.
Många lider av dem – i onödan, enligt forskarna.
– Det går att behandla mardrömmar, säger Viktor Kaldo vid Karolinska institutet, som nu startar en studie med nätterapi.
Enligt Viktor Kaldo, forskare vid Karolinska institutet i Solna och psykolog vid Internetpsykiatrin i Stockholms läns landsting, har studier redan visat att det går att få ned förekomsten av mardrömmar med hjälp av kognitiv beteendeterapi, KBT.
I det projekt han nu leder ska terapin ta plats på nätet.
– Mardrömmar ses som en biprodukt av andra "verkliga" problem och därför ses de som naturliga, säger Viktor Kaldo.
Men för personer som har mardrömmar ofta kan mardrömmarna i sig bli ångestframkallande och leda till en ond spiral, där det är svårt att veta vad som är hönan och ägget.
– De kan börja leva sitt eget liv och växa utöver det som orsakade drömmarna. De kan ge oro och problem även i vaket tillstånd. Har du drömt att ditt barn drunknat kan det vara svårt att släppa och få koncentrationssvårigheter under dagen.
Drömmarna kan också ge sömnproblem, om personen vaknar och är rädd mitt i natten. – Eller så kan man bli rädd för att somna, av rädsla för att drömma.
Nu söker Internetpsykiatrin mellan 250 och 300 deltagare från hela landet, som har mardrömmar ofta och som upplever att livet påverkas negativt av drömmarna.
Studien inleds i januari, och innebär att två olika redan kända terapimetoder testas.
– I den ena behandlingen jobbar man med att bearbeta själva mardrömmarna, där man samarbetar med en behandlare som leder mentala övningar. I den andra går man in på en av orsakerna till mardrömmar: stress. Där gör man mindfullnessövningar för att minska mängden stress, säger Viktor Kaldo.
Behandlingen pågår under sex veckor. Innan och efter får deltagarna föra drömdagböcker, för att behandlingen ska kunna utvärderas.
Jerker Hetta, professor i psykiatri vid Karolinska institutet i Solna kommer också att jobba med studien. Han har forskat om sömn i över 30 år och har länge pläderat för behandling av mardrömmar.
– Det är trots allt ett ganska vanligt problem och det har inte funnits någon tillgänglig behandling, så det känns angeläget, säger han.
Under barndomen handlar enligt Hetta mardrömmar främst om hemska varelser och djur som dyker upp, och att man känner sig jagad.
– Under vuxenåren är det också vanligt att bli jagad eller känna sig instängd. Man kan också drömma att en anhörig utsätts för fara.
Enligt Jerker Hetta finns det inget sätt att tyda drömmar på, om man tänker sig "drömlexikon" med uppslagsord och facit av vad fenomenen betyder.
– Det finns inga enkla procedurer som att en sak alltid betyder detsamma för alla människor. Man kan tolka snarare än tyda. Man måste sätta drömmen i ett sammanhang. Ångestdrömmar signalerar att individen även i den vakna tillvaron är ångestfylld. Det kan ge ledtrådar till vad som är fel, säger Jerker Hetta.
Om du lider av återkommande mardrömmar som du upplever påverkar ditt liv negativt kan du delta i studien.
Anmäl dig till studien i januari genom att gå in på Stockholms läns landstings sajt www.internetpsykiatri.se. Deltagare från hela landet eftersöks.
Där får du fylla i en stor mängd formulär om din livssituation och mardrömmar.
Om du anses passande för behandling får du gå igenom en telefonintervju och psykologbedömning.
Därefter lottas du till en av två behandlingar.
Behandlingen pågår under sex veckor via internet. Innan och efter får deltagarna föra drömdagböcker, för att behandlingen ska kunna utvärderas.
Källa: Viktor Kaldo, en av forskarna som leder studien.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer