Allergikänsla kan ha andra orsaker

Foto: Colourbox
HÄLSA

Usch, vad jag blir dålig av den där lukten.

Måste vara allergisk.

Men doktorn hittar inget.

Nu tror sig forskarna veta vad lidandet beror på.

– Det handlar om kemisk intolerans, säger Linus Andersson, som i dagarna lagt fram en doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Mer vardagligt kan man säga att det är en oförmåga, såväl psykiskt som kroppsligt, att vänja sig vid lukter.

Omkring tio procent av befolkningen bedöms lida av kemisk intolerans och någon procent kan må riktigt dåligt.

Sjukvården har inte kunnat göra något.

– Symtomen kan vara illamående, koncentrationssvårigheter och ögonirritation som kommer av vardagliga lukter. Parfym, rengöringsmedel, cigarettrök – egentligen vilka lukter som helst.

Symtomen en gåta

Många som är drabbade av kemisk intolerans tror att de är allergiska och går till sjukhuset för att få hjälp. Men där kan man inte konstatera någon allergi. Både den som söker hjälp och läkaren är lika frågande inför mysteriet.

– Det är frustrerande för såväl patienten som för läkarkåren, som inte har kunnat klura ut vad det beror på, säger Linus Andersson.

Patienten har fått gå hem odiagnosticerad och bära på åkomman. Några som var med i studierna hade haft det så i 20 år eller rent av hela livet. Det finns de som gråtande har genomlidit våra luktexponeringar för att hjälpa oss att förstå åkomman, berättar Linus Andersson.

Väsentliga skillnader

I projektet har personer som haft besvären fått känna på lukter och deras reaktioner har granskats. De har fått berätta hur deras upplevelser av luktstyrkan förändras över tid och mätningar har gjorts av hjärnans reaktion. Det har jämförts med toleranta – personer som inte har besvär. Resultaten är intressanta, de har skiljt sig åt, såväl upplevelsemässigt som fysiologiskt. Exempelvis har mönstret av blodflödet i hjärnan varit annorlunda hos de känsliga.

– De toleranta vänjer sig vid lukterna, de försvinner. Men så sker inte för de känsliga. Jag brukar beskriva det så att man går hem till någon och det finns en lukt där, men man vänjer sig vid den. Så sker inte för de intoleranta, lukten håller i sig och kan till och med förstärkas för dem.

Enligt Linus Andersson är dessa forskningsrön bara ett första steg på vägen att komma fram till en metod att diagnosticera och behandla dem som lider av kemisk intolerans.

– Så nu ska jag dra på mig laboratorierocken igen, säger han.

FAKTA

Undersökningen om lukter

Forskningen består av fyra studier med sammanlagt cirka 200 personer som deltog.

Personerna var i åldrarna 18–70 år. Blandat män och kvinnor, med en viss övervikt av kvinnor.

Källa: Umeå universitet (TT)

TT