Kan det vara migrän?

Huvudvärk lider vi alla av någon gång då och då. Det kan bero på sömnbrist, alkohol, solsting, influensa, stress eller någon av alla de andra huvudvärksframkallande faktorer som finns. Med en huvudvärkstablett, återställd vätskebalans och några timmars sömn blir de flesta av oss som nya igen.

Men så kan det finnas tillfällen då inga knep hjälper, då huvudvärken inte bara gör ont utan kanske golvar dig helt med ljuskänslighet, illamående och kräkningar som följd. Då det faktiskt är migrän du drabbats av. Minst 13 procent av alla svenskar i vuxen ålder lider av migrän, och många får fel behandling eller ingen alls.

– Eftersom migrän ofta är ärftligt så känner många igen symptomen från sin mamma eller mormor. Då upplevs huvudvärken, hur illa den än är, som mindre skrämmande och många resonerar tyvärr så att värken väl är något man får lära sig att leva med. Man tänker ”Jag får helt enkelt stå ut med det här ett par dagar i månaden”, i stället för att söka hjälp. Internationella undersökningar visar att migrän är en underbehandlad sjukdom och har man svår huvudvärk ska man absolut söka hjälp. Många skulle få ett bättre liv med rätt behandling, säger Carl Dahlöf, professor i neurologi och huvudvärksspecialist på SDS-kliniken i Göteborg.

Men vad är egentligen migrän? Precis som för andra sjukdomar så finns det en rad kriterier man ska uppfylla för att få diagnosen migrän, och kriterierna är olika för vanlig spänningshuvudvärk och migrän (se rutan). Men vad som egentligen händer i kroppen när man får ett migränanfall är fortfarande lite av ett mysterium för forskarna.

– Förr hade man teorier om att blodkärl i hjärnan utvidgades och drogs ihop hastigt, men numera visar forskningen att det faktiskt inte händer något särskilt i hjärnan under ett anfall. Man kan säga att hjärnan laddar ur så att smärttröskeln kraftigt sänks, vilket gör att de impulser som vanligtvis inte upplevs som smärtsamma plötsligt blir väldigt obehagliga. När hjärnans smärtcentrum registrerar det påverkas även andra delar av hjärnan som styr till exempel illamående. Till slut blir all inkommande trafik, som ljud och ljus, påfrestande. Det vi kan se i hjärnan under ett anfall är alltså att olika delar är aktiverade, men vi ser inte vad det är som gör ont, säger Carl Dahlöf.

I princip vem som helst kan drabbas av ett migränanfall, även om det ofta finns en ärftlig faktor på mammans sida. Man kan få sitt första anfall redan som ettåring eller så sent som när man är strax över 40, men de allra flesta får det i tidiga tonåren när hormonerna lever rövare i kroppen. Den främsta boven i migränsammanhang är stress. En period av kraftig stress och frustration kan utlösa ett migränanfall oavsett om man har migrän i släkten eller ej.

På andra plats kommer hormonella förändringar. Många kvinnor som lider av migrän fick sin första attack samtidigt som första mensen, och man kan också se hur migränen förändras under mens, ägglossning, p-pilleranvändning och klimakteriet. På tredje plats över så kallade triggerfaktorer kommer oregelbunden sömn och dålig mathållning, på fjärde alkohol och därefter olika födoämnen - vilka varierar från person till person. För någon utlöser citrusfrukter och choklad en attack, för någon annan är det skaldjur. Om man lider av migrän lär man sig den hårda vägen vilka faktorer som utlöser anfallen.

 – Migrän behandlas med medicin, dels en typ som man tar när man får en attack, dels en som man tar i förebyggande syfte. Men utöver det så handlar det om att skapa ett regelbundet liv med bra sömn- och matvanor och att hålla sig från det man vet att man är känslig för. Vissa saker går förstås inte att undvika, som klimakteriet till exempel, men att stressa mindre och hitta regelbundenhet i sina vanor kan göra mycket. Man kan testa olika alternativa behandlingar, våra patienter har prövat allt från zonterapi och yoga till sjukgymnastik. Det har visat sig att den behandling som visat sig fungera för flest är akupunktur, säger Carl Dahlöf.

Ett migränanfall är ofta väldigt smärtsamt, många kräks och tvingas sjukskriva sig i ett par dagar. Men det finns ett ljus i mörkret - migrän är inte farligt!

– Undersökningar har visat att man kan ha det ena kraftiga anfallet efter det andra – för många kan det röra sig om tre–fyra anfall i månaden då man är helt utslagen – utan att det får några långtgående konsekvenser alls för hjärnan. Så det är ingen fara att drabbas av migrän, förutom att det förstås är oerhört plågsamt, säger Carl Dahlöf.

En lite mer sällsynt variant av migrän kallas migrän med aura. Det innebär att man också får synrubbningar, som flimmer eller att delar av synfältet helt försvinner. Man kan också uppleva att känseln i armarna och fingrarna förändras.

Var tionde migränpatient får alltid aurasymptom, och var tredje får dem i bland. Aurasymptomen kommer ofta före själva anfallet, som en förvarning, men än så länge går det inte att förhindra ett anfall genom att behandla dem utan man måste vänta med att ta medicinen tills huvudvärksfasen av anfallet kommer.

Slutligen den viktigaste frågan av alla; går migrän att bota?

– Nej, än har vi inte hittat någon bot, utan de flesta drabbas i tonåren och migränen finns sedan med dem livet ut. Men migränen reflekterar ofta hur man har det i livet i stort. Är tillvaron fylld av stress och frustration så blir migränen värre.

– Ju äldre vi blir desto stabilare blir ofta livet och då blir avtar även migränen. Ungefär 50 procent blir helt besvärsfria under en 15-årsperiod med start i övre medelåldern – till exempel åren mellan 45 och 60, säger Carl Dahlöf.