När träningen blir osund

Antalet ätstörnings- sjukdomar har fördubblats

LÄNGTAN EFTER DRÖMKROPPEN. Samhällets uppskruvade hälsoideal har gjort att ätstörningar ökat i Sverige.
Foto: THINKSTOCK
LÄNGTAN EFTER DRÖMKROPPEN. Samhällets uppskruvade hälsoideal har gjort att ätstörningar ökat i Sverige.
HÄLSA

Att äta rätt och träna har blivit en livsstil för många. Men det nyttiga och sunda är inte alltid ett friskhetstecken – allt fler far illa i hälsoträsket.

De senaste åren har antalet svenskar som insjuknar i ätstörningar som ortorexia nervosa och bulimi fördubblats.

Foto: THINKSTOCK

Att gå ner i vikt är positivt  – att gå upp i vikt är negativt. Det lär vi oss redan som små. Och vi fortsätter att trumma in den föreställningen med hjälp av reklam, tv och andra medier. Och genom varandra. Smalt är bra, smalt är snyggt, smalt passar in.

Men de senaste åren har smalidealet kryddats på ytterligare. Träning har blivit trend, liksom hälsokost. Att gå på gym och äta enligt en viss diet är självklara ingredienser i mångas liv.

Och det bästa av allt: På köpet får vi förstås drömkroppen.

Men det uppskruvade hälsotänket har en mörk baksida. David Clinton, docent i medicinsk psykologi, har bedrivit forskning kring ätstörningar i 30 år, han menar att utvecklingen inte bara är av godo.

– Vi har skapat ett samhällsideal som gör att människor får ett sjukligt intresse för friskhet. Det i sin tur kan förstås leda till allvarliga ätstörningar.

Antalet insjuknanden i diagnosen anorexia nevrosa har legat stilla de senaste 20 åren, men ny forskning visar att både ortorexi (överdriven träning) och bulimi kraftigt ökar. Ortorexi, som innebär att man har ett sjukligt intresse för träning och sundhet, är i dag inget eget forskningsområdet och ännu inte en egen diagnos, men enligt David Clinton har man börjat uppmärksamma att problemen är allvarliga. Signalerna kommer bland annat från sjukvårdshåll.

– Det är tydligt att det här är ett växande problem, även om vi ifrån vetenskapligt håll ännu inte har några siffror som kan bevisa omfattningen.

Att svälta sig själv, hetsäta eller träna bort varenda intagen kalori är enligt David Clinton uttryck för samma sak, det är bara tillvägagångssättet som skiljer sig åt.

Många gånger växlar också en ätstörd person mellan olika metoder. I tidiga tonåren är det exempelvis vanligare med anorexi. Senare brukar självsvält övergå i bulimi eller ortorexi. Det ligger i sjukdomens natur att man letar efter nya metoder för att kunna få fortsätta vara sjuk.

– Det här växelvisa beteendet gör att det ofta dröjer lång tid innan omgivningen förstår att en person är sjuk. Att en person som haft anorexi börjar äta behöver inte innebära att han eller hon är frisk. Ofta har vi en felaktig bild av hur personer med ätstörningar ser ut. Majoriteten av de drabbade är exempelvis normalviktiga och verkar utåt sett leva ett sunt och friskt liv, med mycket träning och en hälsosam kosthållning.

Omkring 100 000 svenskar har i dag en konstaterad ätstörnings-diagnos, men hur många som verkligen är sjuka eller hur många som har ett sjukligt förhållningssätt till mat och träning är det ingen som vet. David Clinton uppskattar att bara omkring hälften av de som verkligen skulle behöva vård söker hjälp.

– Det här hänger ihop med att man inte ser sig själv som sjuk och inte förstår vad det är man utsätter sin kropp för. Ätstörningar är även förknippat med skam vilket gör att en del skäms så mycket att de inte vågar söka hjälp.

Går det att bli frisk?

– Ja, det går att bli frisk. Ju tidigare man söker hjälp desto godare är utsikterna för ett fullständigt tillfrisknande.

FAKTA

En procent av alla tjejer mellan 13–30 år har en bekräftad anorexidiagnos.

Två procent i samma ålder har fått diagnosen bulimi och fyra procent har en icke specifik ätstörning (exempelvis ortorexi). Mörkertalet beräknas vara minst det dubbla.

Cirka tio procent av alla som har en ätstörning är män.