Dagens namn: Jon, Jonna
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Startsidan / Hälsa

Kyldes ner – det räddade livet på Axel

4-åringen nära att dö av syrebrist vid förlossningen

Detta klipp finns inte längre på aftonbladet.se, men prova gärna Aftonbladet TV.

Axel fick syrebrist vid födseln

Axel fick återupplivas efter födseln

När Axel 4, föddes fastnade han med båda axlarna och kom inte ut.

Han andades inte på ­elva minuter och riskerade att dö – eller få svåra hjärnskador.

Han kyldes därför ner till 33,5 grader.

– Axel mår bra i dag. ­Kylbehandlingen räddade honom, säger mamman Karin Wijkander, 36.

Axel fastnade under förlossningen med axlarna i fyra minuter och andades inte. En förlossningsläkare lyckades vrida ena axeln ur led på pojken och dra ut ­honom.

– Då var han grågrön i ansiktet och hade bajs i fostervattnet, berättar mamma Karin Wijkander, 36.

Han fick hjärt-lungräddning och intuberades. Men först efter elva minuter tog Axel sitt första andetag av egen kraft.

Han drabbades av svår ­syrebrist och riskerade att dö eller få allvarliga hjärnskador om han överlevde.

En timme gammal fördes han därför till neonatal­avdelningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Där tillgrep läkarna en relativt ny och effektiv metod för att rädda nyfödda barn med akut syrebrist – kyl­behandling.

Stor risk för handikapp

När Axel var tre timmar kyldes han ner till 33,5 ­grader på en kylmadrass och låg sedan nersövd i tre dygn.

– Akut syrebrist är livs­hotande, när syrebrist uppstår dör hjärnceller. I den här gruppen av barn är det mycket stor risk för död ­eller svåra handikapp, som CP-skador, säger Boubou Hallberg, specialist på kylbehandling, forskare och överläkare på neonatalverksamheten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Genom att sänka kroppstemperaturen hämmar man programmerad celldöd och skadliga, inflammatoriska processer på hjärncellnivå.

– Det är den enda hjärnskyddande behandling som finns för nyfödda barn. Om man kyler barnen så ökar chansen till frisk överlevnad med 50 procent.

Metoden introducerades i Sverige 2007 av bland andra Mats Blennow, professor i neonatal hjärnforskning, på uppdrag av Svensk förening för neo­natologi.

– Det vi kan se från våra uppföljningar i Sverige är att många av barnen klarar sig bra, säger Boubou Hallberg.

Samtidigt dör 13 procent av barnen trots kylbehandling och 20 procent får mycket svåra skador.

Tvingades välja

Skulle Axel bli ett av dem?

Prognosen var mycket dålig. Ett EEG som registrerar hjärnans elektriska ­aktivitet gjordes andra dygnet och var mycket nedslående.

– Axel hade nästan ingen hjärnaktivitet alls. Läkaren sa: ”Det här ser inte bra ut”.

Föräldrarna var tvungna att ta ställning till en rad etiska frågor i fall hans ­tillstånd skulle försämras. Karin Wijkander frågade om det fanns någon chans att Axel skulle ”bli normal”. Men det kunde hon enligt läkarna nog inte räkna med, berättar hon.

Efter kylbehandlingen var Axel nästan inte kontaktbar. Han skrek inte, sov bara. Vid en veckas ålder togs ett nytt EEG på hjärnan. Då hade miraklet inträffat.

– Det var så gott som helt normalt. Det var full aktivitet i hjärnan.

Det rådde dock stor oklarhet om huruvida Axel hade fått hjärnskador. Föräldrarna siktade in sig på ett liv i rullstol för honom. ­Karin oroade sig mycket, men tyckte ändå att sonen utvecklades i nästan samma takt som sina jämnåriga kamrater.

Och när han var drygt ett år började han att gå.

Varje år drabbas mellan 100 och 200 nyfödda barn – precis om Axel – av akut ­syrebrist vid födseln och skulle behöva kylbehandling. Från 2007 beslutade man att erbjuda den till alla nyfödda i Sverige i behov av behandlingen. Hittills har 400 nyfödda kylbehandlats.

”Stora brister”

Det finns dock regionala skillnader visar en genomgång av det nationella kvalitetsregistret.

– 2010 och 2011 var det 37 barn som hade rätt till kylbehandling men som inte fick den. Vi måste nu se till att alla barn som behöver behandlingen får den så snabbt som möjligt. Om vi kan minska antalet barn som föds med hjärnskador så är det en fantastisk vinst för de drabbade barnen, säger ­Gunilla Steinwall, general­sekreterare på Hjärnfonden.

Varför man missar så många barn vet inte experterna.

– Men vi ser att det finns stora brister när det gäller de här barnen. Det finns rapporter som tyder på att barnen inte åker med intensivvårdsutbildad personal till de sjukhus där kylbehandlingen finns. De här barnen ska transporteras i intensivvårdsambulans av hängivna, neonatala sjukvårdsteam, säger Boubou Hallberg.

– Vi måste också se till att de barn som fått hjärnskador får en god uppföljning. Där finns de största regionala skillnaderna.

Svensk förening för neonatologi har beslutat att koncentrera kylbehandlingarna till landets sju universitetssjukhus – i Umeå, Uppsala, Stockholm, Örebro, Linköping, Göteborg och Lund – för att säkerställa kompetensen hos sjukvårdspersonalen.

Oändligt tacksamma

Och Axel?

Han fastnade med axlarna och fick därför heta ­Axel. I dag är han i högsta grad en livfull, välformulerad, klipsk och snabbtänkt liten kille. Han hoppar studsmatta som en känguru, kör sin leksakstraktor med bravur och kommenterar allt runt omkring sig.

– Axel verkar må jättebra. Allt verkar okej, säger ­Karin Wijkander.

Föräldrarna är oändligt tacksamma för den hjälp ­sonen fick.

– Jag tror att Axel hade fått hjärnskador utan behandlingen. Det såg väldigt illa ut för honom – men det blev väldigt bra, säger Karin Wijkander.

Så funkar kylbehandling

Varje år drabbas 100–200 barn av så akut syrebrist vid födseln att de behöver ­kyl­behandling.

Den ökar chansen till frisk överlevnad med 50 procent.

Runt 400 barn har fått kylbehandling i Sverige.

2010–2011 föddes minst 37 barn som hade rätt till ­behandlingen, men inte fick den.

Men först måste barnets hjärt-lungcirkulation stabiliseras efter syrebristen, vilket tar upp till en timme. Om hjärtaktiviteten och andningen inte kommer i gång inom 15 minuter får barnet permanenta hjärnskador eller dör.

Kylbehandlingen måste påbörjas inom sex timmar ­efter förlossningen och ges på intensivvårdsavdelning.

Barnet läggs i öppenvårdskuvös med kyldräkt på sig och kyls ner till 33,5 ­grader i 72 timmar. I kyldräkten cirkulerar en vätska som reglerar barnets kroppstemperatur. Sedan värms kroppstemperaturen långsamt upp under ett dygn.

Kylbehandlingen sänker ämnes­omsättningen så att hjärnans ­celler får vila. Den hämmar programmerad celldöd och skadliga, inflammatoriska mekanismer på hjärncellnivå.

Kylbehandling ges på universitetssjukhusen i Umeå, Uppsala, Stockholm, Örebro, Linköping, Göteborg, Lund. Länssjukhusen i Jönköping, Skövde, Trollhättan, sjuk­huset i Halmstad samt Södersjukhuset i Stockholm utför enstaka behandlingar.

Källa: Boubou Hallberg, överläkare på neonatalverksamheten, Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Hjärnfonden – Våra barn

Ett av tio barn som föds i Sverige – cirka 10 000 barn per år – har en utvecklingsskada i hjärnan, varav hälften har en allvarlig hjärnskada.

Barn med bestående hjärnskador lider av dem hela livet.

Barndomen är den tid då hjärnan utvecklas mest och är som mest sårbar och formbar.

I sin kampanj Våra Barn vill Hjärnfonden öka kännedomen om barnhjärnans ­utveckling och samla in pengar till forskningen.

Kronprinsessan Victoria är beskyddare.

Sätt in ditt bidrag på postgiro 90 11 25-5 eller bankgiro 901-12 55. Eller sms:a till 72930 och skriv ”Våra barn” så bidrar du med 50 kronor. Eller teckna dig för månads­giro eller engångs­gåva på:www.hjarnfonden.se/varabarn

SENASTE NYTT

Visa fler