Ingen subvention för potensmedel

Efter flera års vandring i rättssystemet sätter Regeringsrätten därmed punkt för målet som handlat om huruvida patienter med svår erektil dysfunktion, det vill säga stora svårigheter att få erektion, skulle få potensmedlen Viagra, Cialis och Levitra till subventionerat pris.

Visserligen är det viktigt att kunna behandla svår erektil dysfunktion och att de tre potensmedlen ger god effekt för pengarna, skriver Regeringsrätten. Men med tanke på svårigheten att ställa rätt diagnos och risken för alltför generösa tolkningar av vad som är svår erektil dysfunktion går det inte att göra undantag för vissa patientgrupper.

Regeringsrätten var inte enig. Två av fem regeringsråd, bland dem rättens ordförande Kjerstin Nordborg, hade en annan åsikt.

Svårt avgränsa

Domen ger därmed Läkemedelsförmånsnämnden rätt som fattade det ursprungliga beslutet.

– Bekymret är att det inte går att göra någon säker avgränsning för patientgruppen och då har man en risk att fler än de med svåra erektionsproblem får läkemedlen. Det skulle innebära att man använder en massa resurser som kan gå till annat, mer angeläget i vården, säger Läkemedelsförmånsnämndens generaldirektör Ann-Christin Tauberman.

En slutsats av domen är att om det är svårt att avgränsa en patientgrupp så finns det inte heller skäl att subventionera läkemedlen med en begränsning, konstaterar Ann-Christin Tauberman.

Men beslutet möts med besvikelse från läkare, patienter och förstås läkemedelsbolagen.

Ofta sjukdom bakom

Ronnie Willenheimer, docent i kardiologi vid Lunds universitet, tillhör dem som gärna hade sett att läkemedlen subventionerades. Impotens, oavsett svårighetsgrad, är mycket ofta ett tecken på en underliggande hjärt-kärlsjukdom som behöver behandlas.

– Om man nu vet att man ändå inte får potensmedlen billigare om man går till doktorn, då skaffar man dem på ett annat sätt många gånger. Det vet vi att det sker. Framför allt Viagra är väldigt tillgängligt i dag, inte minst via nätet, säger Willenheimer.

Han håller inte med om att det skulle vara svårt att ställa diagnosen svår erektil dysfunktion (ED) och han anser inte att det krävs en specialistläkare för korrekt diagnos.

– I dag råder någorlunda enighet om var de exakta gränserna går mellan lätt, måttlig och svår ED, säger han och hänvisar till de standardiserade frågeformulär som finns.

Förre finansminister Kjell-Olof Feldt drabbades vid 70 års ålder av prostatacancer och har efter sin lyckade behandling mot sjukdomen varit en av dem som argumenterat för subventioner. Även om beskedet i dag inte var oväntat är han besviken:

– De män som drabbas har inget alternativ. Vi invänder mot att det betraktas som en livsstilsfråga.