Margarin ökar risken för cancer

Margarin är ingen naturlig produkt. Det är ett livsmedel som genomgått många olika kemiska processer på vägen från flytande olja till mer eller mindre fast produkt, en vara som ska likna smör utan att vara det.

Från början var skälet ekonomiskt: margarin var billigare att göra än smör.

Fleromättade fetter farligare

Numera säljer man margarin med hälsopåståenden, till exempel att det sänker kolesterolvärdet och därmed minskar risken för hjärtkärlsjukdom. Det sambandet finns det inga belägg för.

Däremot finns det forskning som visar att margarin kan vara skadligt på flera sätt. Bland annat kan en hög halt av fleromättat fett öka risken för cancer.

Det beror bland annat på att fleromättade fetter är instabila och lätt bildar fria radikaler. Så länge det finns naturliga ämnen, så kallade antioxidanter, som motverkar de fria radikalerna är det ingen fara. Men vid tillverkningen av margariner minskar en rad naturliga ämnen, bland annat E-vitamin, som är en antioxidant.

Enkelomättat fett som finns i naturliga oljor som olivolja och rapsolja har däremot en skyddande effekt. Mättat fett, som finns i kött och mjölkprodukter, är neutralt när det gäller cancer.

Det här har bland annat visats i en svensk bröstcancerstudie. 61 471 kvinnor ingick. Av dem hade 674 fått bröstcancer under fyra års tid. Samtliga kvinnor frågades om vad de åt.

Sammanställningen visade att enkelomättat fett hade en skyddande effekt mot bröstcancer men att fleromättat fett ökade risken. Mättat fett var neutralt. Resultatet bekräftade vad som redan visats på möss.

Undersökningar i en rad länder visar att också andra cancerformer har samband med fleromättade fetter: prostatacancer, cancer i njurar, lever och bukspottkörtel.

Minskar immunförsvaret

Också risken för hudcancer ökar vid hög konsumtion av

fleromättade fetter. Det beror på att fleromättat fett minskar kroppens immunförsvar. När man ökade mängden fleromättat fett hos njurtransplanterade patienter minskade kroppens avstötningsreaktioner.

Å andra sidan fick många av patienterna hudcancer av lind-rigt slag, som en följd av att immunförsvaret var nedsatt.

Man har visat på hårlösa möss att immunförsvaret i huden, det som ska skydda mot skadlig UV-strålning, minskar med

fleromättat fett i maten och därmed ökar risken för hudcancer. Möss som fick smör skyddades nästan helt mot försvagningen av immunförsvaret och klarade solens strålar bättre.

Ny forskning visar också att vissa ämnen i mjölkfett kan skydda mot cancer. Ämnena kallas konjugerade linolsyror och förkortas CLA.

Medicin i orätta händer

Två margariner som innehåller fytosteroler, växtrikets kolesterol, finns redan i Sverige: Becel pro.active och Benecol.

Tanken är att fytosterolet ska sänka kolesterolet i blodet genom att tarmarna absorberar mindre kolesterol.

Fytosteroler finns i viss grad i naturliga vegetabiliska oljor men försvinner när oljorna upphettas.

Fytosterol är ett läkemedel, anser både Livsmedelsverket och Läkemedelsverket, och borde behandlas som sånt, alltså endast ges på läkarordination. Men EU:s livsmedelskommitté har bestämt att fytosteroler ska klassas som livsmedel och Sverige gjorde inga invändningar när beslutet togs.

Professor Björn Beerman arbetar på Läkemedelsverket och är kritisk till beslutet som han anser öppnar för en sammanblandning av medicin och mat:

– Ska vi ha antibiotika i margarinet också?

Han säger att också andra livsmedelsproducenter nu tänker förse sina produkter med fytosterol.

Minskar vitaminupptaget

Fytosterol ska inte användas av personer som tar kolesterolsänkande medicin, inte av gravida och ammande kvinnor och inte av barn under fem år. Ämnet minskar nämligen upptaget av vitamin A. Även störningar av hormonsystemet diskuteras.

Frågan är om produkten behövs över huvudtaget när de som ska sänka kolesterolvärdet avråds från att använda den. Och några andra lär inte behöva fördyrande fytosteroler.