Så vet du om ditt magont är farligt

Peter Benno, mag-tarmspecialist på Läkarhuset Hötorget i Stockholm, målar upp ett typiskt scenario: En person får ont i magen, känner sig uppspänd och magen är som en ballong. Personen råkar passera mjölkdisken och hittar där en produkt som heter ”yoghurt för din dåliga mage”. Trots att personen dricker av den blir magbesvären bara ännu värre.

- Då dricker de ännu mer, för det står ju tydligt på produkten att den är bra för dåliga magar. Sedan hamnar de ofta hos mig, för att de tror att de är allvarligt sjuka.

I själva verket är patienten överkänslig mot mjölk - laktosintolerant. Rådet blir att istället minska på mjölken, filen och yoghurten. Speciellt utsatta är invandrare, som ofta får ont i magen när de kommer till Sverige och kommer i kontakt med vår mjölkkultur.

- Jag skulle inte karaktärisera detta som en sjukdom - i så fall är 80 procent av världens befolkning sjuka. Vuxna ska ju inte dricka mjölk egentligen, säger Peter Benno.

Fiberfylla

En annan miss är fiberfyllan, som kan orsaka IBS-liknande besvär – toabesöken är frekventa, det kurrar, kör och gaserna kan vara magnifika. Många tror att deras mage behöver mer fibrer när den är i olag - men istället kan mer fibrer förvärra problemen.

- Många har fallit för reklamen att man ska äta mycket fibrer. Det blir som att äta ärtsoppa varje dag. Det finns de som inte tål det.

Lindring kan man då istället få genom att undvika jäsbara fibrer, som finns i exempelvis grönsaker och bönor.

Magont är ett diffust symtom - svårt att beskriva, och svårt att diagnostisera. Peter Benno brukar rekommendera patienterna att fundera över vad som händer i kroppen - frånsett smärtan. När, var och hur kommer värken?

- Gör det ont i samband med att du äter? Spelar det någon roll vad du äter? Är avföringen fastare eller lösare i samband med smärtan? Blir det bättre efter avföring?

Peter Benno träffar många patienter med ont i magen - och de flesta tror att de är allvarligt sjuka.

Oftast ofarliga

De flesta är inte det. Istället beror smärtan oftast på ”ofarliga” åkommor som IBS och dyspepsi, det som många kallar magkatarr. De är egentligen inte sjukdomar, utan snarare störningar av magsäckens eller tarmens rörelsemönter.

- Först ska man förstås utesluta andra sjukdomar. Visar undersökningarna ingenting vet man inte orsaken till besvären - och därför finns det inte heller någon riktigt bra behandling. Men vetskapen att man inte är allvarligt sjuk kan åtminstone göra patienten till en trygg symtombärare, säger Peter Benno.

Det kan vara bra att veta att riktigt allvarliga sjukdomar oftast ger blodig avföring, nattliga smärtor som man vaknar av eller viktnedgång. Akuta tillstånd ger ofta feber också. Många tänker cancer - men cancer ger mycket sällan ont i magen som första symtom.

- Nej, det är verkligen ett undantagsfall. Och har man haft ont i magen i tio år och känner igen sina gamla symtom så kan det rimligen inte vara en cancer - om det är till någon tröst, säger Peter Benno.

Man ska också vara medveten om att stress kan ge ont i magen - och då finns sällan några mediciner som tar bort symtomen.

- Inte sällan kommer folk till mig och säger att de har ont i magen på måndag när de går till jobbet, och så mår de som prinsar över helgerna. Eller också är det tvärtom, de får ont i magen när de kommer hem. Då handlar det om att byta jobb, eller att skilja sig… Många har tyvärr inte råd att byta jobb. Men har man hittat en koppling till yttre faktorer så vet man också var en möjlig lösning finns.