Läkare missade Elins cancer

Elin Andersen förstod aldrig riktigt vad det var hon drabbades av. 16 år gammal gick hon till sjukhuset med en leverfläck som kliade lite. Visserligen såg den helt normal ut, men hennes föräldrar ville ändå undersöka den, för säkerhets skull.

– När vi kom dit skrattade läkaren och sade att det absolut inte var någon anledning att oroa sig. Jag kände mig dum över att jag hade gått dit överhuvudtaget, säger Elin Andersen.

Leverfläcken fortsatte dock att klia. Det var inga stora besvär, men hon störde sig ändå lite och bad läkaren att ta bort den. Strax därpå kallade han till möte och sade att det var cancer – som hade spritt sig. De ville operera genast.

– Jag visste knappt vad det var. Men min pappa svimmade på plats och mamma var jätteledsen, så då förstod jag att det var allvarligt.

Jämförde fläckarna

Idag är Elin Andersen 21 år och har genomgått sammanlagt sex operationer där man skurit bort leverfläckar och bränt bort intilliggande nerver. Hon är fortfarande inte friskförklarad utan går på kontroller två gånger per år. Det är inte förrän på senare tid som hon börjat läsa på om sin sjukdom och numera håller hon noga uppsikt på sina leverfläckar.

– Jag har kollat i tidningarna på hur godartade och elakartade fläckar ser ut, och mina var inte något konstiga. Det tar några år att friskförklaras, sen måste jag hålla koll själv, och då kommer jag verkligen noja.

Elin Andersen drar upp den långärmade tröja hon alltid ser till att ha på sig, eller med i väskan. Både på grund av ärren och som skydd mot solen. Födelsemärkena är inte särskilt många, de är små och har skarpa kanter. I teorin ska det inte vara något problem. Men 3-4 av de borttagna märkena hade ändå aktivitet i sig. Det senaste tog Elin Andersen bort så sent som i november.

– Läkarna har inte kunnat säga om de är elak- eller godartade eftersom de inte följt några kriterier. De ville inte ta bort några i onödan eftersom det blir stora fula ärr. Jag förstår hur de tänker men samtidigt har man ju hellre ett fult ärr än att det utvecklas något, säger hon.

Får aldrig mer sola

Även om Elin Andersen blir helt friskförklarad så kommer hon inte att kunna vistas några längre stunder i solen mer – hon får absolut inte bli bränd. Hon har aldrig solat särskilt mycket, och solarium har hon bara testat en gång – men då brände hon sig. Hennes hy är ganska ljus, men inte mer än många andra kompisars. Och trots att de vet vad som drabbat Elin Andersen fortsätter de sola utan skydd.

– De tänker som jag gjorde: det händer inte mig. Det här är något man hör ska drabba dem i hög ålder, men det kan drabba vem som helst.

Hon råder alla att kolla sina fläckar. Visserligen har hon själv svårt att lita på läkare numera, hon är besviken på hur hon blivit bemött av sjukvården. Flera av ärren har spruckit och blivit breda och lite blålila. Och särskilt konstigt tycker hon det var att man inte bemödade sig att kolla första gången. Därför menar hon att man måste stå på sig.

– Man kan inte alltid lita på en läkare. Lyssna på dig själv. Hellre ett ärr än att drabbas av hudcancer.

Idag mår Elin Andersen förhållandevis bra. Hon pluggar till sjuksköterska och hoppas på att snart kunna sluta med kontrollerna. Men hon har inte bearbetat sina känslor inför sjukdomen klart än.

– Många som drabbas dör av det här, det är sånt man tänker på efteråt.