10 år och sjuk av stress

  Trettonåringar som är så åderförkalkade att de skulle riskera hjärtinfarkter om de var vuxna. Tioåringar som utvecklar åldersdiabetes. Och femåringar som är hemma från förskolan på grund av depression och utbrändhet. Så ser det ut i Sverige i dag på grund av stress.

Och barnstressen ökar. För tio år sedan pratade man inte om depressioner hos barn. I dag är barndepressioner vanligare än vuxendepressioner. Sex till nio procent av barnen är deprimerade medan endast fem procent av den vuxna befolkningen drabbas av depression.

Och köerna till barn- och ungdomspsykiatrin växer. I dag står det 70 000 barn i kö.

Oftast är det vi vuxna som stressar barnen. Och det är bara vi som kan göra något åt våra barns stress. Det menar bland andra specialpedagogen och författaren Ylva Ellneby som har skrivit ”Om barn och stress och vad vi kan göra åt det”.

– Vår stress smittar av sig på barnen. Ofta är vi så upptagna av att göra karriär och/eller behålla jobbet att vi lämnar barnen åt sig själva när de behöver oss som vägledare, säger Ylva Ellneby.

Många föräldrar stressar sina barn utan att vara medvetna om det. Höga förväntningar på skolarbetet eller idrottsprestationer kan leda till stress. En annan orsak till stress är separationer, menar Ylva Ellneby.

– Även så kallade lyckade separationer är enormt påfrestande för barnet. Men också separationer från andra vuxna som står barnet nära till exempel förskolepersonal och skolpersonal, säger Ylva Ellneby.

Dagens skolmiljö är en stor källa till stress: stora barngrupper, hög ljudvolym, få vuxna och oro för att bli mobbade och lärare som blir utbrända och slutar vilket innebär att barnen får många vikarier.

Barn blir också stressade av för många förändringar. Att flytta, börja en ny skola, att bästa kompisen flyttar, att en förälder blir arbetslös eller att någon nära anhörig dör.

Men också positiva förändringar och upplevelser kan orsaka stress hos barnet. Till exempel att ha födelsedagskalas, få ett husdjur eller att separerade föräldrar flyttar ihop igen.

– Vi vuxna missar lätt att små händelser kan verka stressande för barnen. Och precis som med vuxna är det sällan en stressfaktor som utlöser stressen utan flera tillsammans.

Det händer när barn stressas

För tio år sedan upptäckte läkaren Peter Währborg att många av hans patienter fått förkalkningar i kärlen redan som barn.

Peter Währborg, forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, har specialiserat sig på barn och stress, menar att killar blir mer aggressiva om de är stressade medan flickor går undan mer.

– Tjejerna mår mycket sämre än killarna. Flickor är mer relationskänsliga och de upplever buller mycket mer stressande än killar.

Peter Währborg började intressera sig för barn och stress för tio år sedan då han upptäckte att de vuxenpatienter han fick in som hjärtläkare med hjärt-kärlsjukdomar hade så mycket förkalkning i kärlen att de måste ha börjat långt tidigare – när de var barn.

– Som tur är får inte barn hjärtinfarkt. De har skyddsmekanismer mot det, men det är för jävligt att barnen ser ut så i kärlen vid bara sju, åtta, nio, tio års ålder.

Anledningen till den för tidiga åderförkalkningen visade sig vara stress. En annan åldringssjukdom som drabbar barn som utsätts för stark stress under lång tid är diabetes typ två, också kallad åldersdiabetes.

– Det som händer i kroppen vid aggressiv stress, förklarar Peter Währborg, är att kroppen är inställd på ständig försvarsberedskap.

– Stressnervsystemet som styr alla inälvsorgan säger åt hjärtat att slå snabbare och blodkärlen att dra ihop sig, stressämnet noradrenalin frisätts och skadar blodkärlen som förkalkas. Uppgivenhetsstress är ännu allvarligare. Då frisätts hormonet kortisol vilket leder till viktuppgång och förstadiet till åldersdiabetes.

Också Peter Währborg ser att separationer och rädsla för att bli mobbad är en stor källa till stress. Men också brist på socialt stöd från vuxna.

– Barnen är ruskigt övergivna av oss vuxna i dag, säger Peter Währborg.

Massage, mysstund och rörelse hjälper barnen

Försök tänka dig in i ditt barns situation. Leta efter förändringar. Både positiva och negativa. Har ni flyttat, bytt skola, är fröken sjuk, har barnet höga krav på sig själv? Har ni höga krav på barnets prestationer?

Gör en relationsinventering:

Ta reda på hur barnet har det socialt i skolan, hemma och på fritiden. Funkar det bra med kompisar och lärare?

Om inte, försök göra något åt det och visa barnet att du tar det på allvar.

Prata med förskole- och skolpersonalen:

Hur upplever de ditt barns situation? Kan ni förändra något?

Uppmuntra fysiska aktiviteter:

Läkaren Peter Währborg rekommenderar 30 minuter fysisk aktivitet/lek om dagen.

Massera varandra:

Beröring verkar stresslindrande.

Gör avslappningsövningar:

Köp ett avslappningsband och lyssna tillsammans.

Mysiga måltider:

Tänd ljus och duka vackert och gör måltiden till en mysig stund.

Vikten av sömn:

Se till att barnet sover. Sömnbrist är ofta en utlösande stressfaktor.

Ha roligt tillsammans:

Gör något som alla tycker är roligt. Spela spel, åk skidor och gå och simma tillsammans.

Behövs mer hjälp?

Vänd er till skolsköterskan eller husläkaren.

Källa: Peter Währborg och Ylva Ellneby