Professor Otto Cars: Det kommer att hända igen

– Och det kommer att hända igen. Frågan är hur många dödsoffer det fordras innan problemet tas på allvar, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar.

Han leder en grupp som har fått i uppdrag från regeringen att försöka bromsa den ödesdigra utvecklingen – att vår tidigare så verksamma medicin, vår livlina i kampen mot nästan alla infektioner, håller på att gå om intet.

Sjukdomar kommer igen

Antibiotikan fick sitt stora genomslag efter andra världskriget och har sedan dess praktiskt taget trängt undan alla bakteriella sjukdomar. Men nu riskerar de att komma tillbaka. Inom ett par-tre år räknar forskarna med att en urinvägsinfektion inte går att bota genom att äta tabletter – det kan bli nödvändigt att läggas in med dropp.

En vanlig bihåleinflammation måste punkteras. Halsfluss får läka ut av sig självt. Och har du riktig otur kan bakterierna ta sig in i blodbanorna och orsaka förgiftning, ett livshotande tillstånd.

– En värld utan antibiotika är nästan omöjlig att föreställa sig, säger Otto Cars.

För tidigt födda i riskzonen

Utomlands har läget länge varit mer kritiskt än i Sverige, bland annat eftersom förskrivningen av effektiva preparat varit nästan okontrollerad. Men i dag har problemen nått även vårt land.

För tidigt födda barn, utan starkt immunförsvar, tillhör den största riskgruppen. Nyligen dog tre bebisar vid Västerås lasarett och bara något år tidigare hände samma sak på Huddinge universitetssjukhus. Och nu tickar klockan, som i bakteriernas värld går fort. Det räcker med några år för att de ska ha utvecklat helt nya egenskaper.

”Det smyger sig på”

Saken görs än värre av att läkemedelsbranschen i stort sett har slutat att forska på området. Det finns inte längre några pengar att tjäna – patenten har gått ut.

Hur har läget kunnat bli så akut?

– Bakterieresistens syns inte. Den smyger sig på. Den är inte medial och får inte samma genomslag som exempelvis hiv eller malaria, menar Otto Cars.

Men det finns motåtgärder. Bättre hygien och färre patienter minskar spridningen.

– Och läkare har blivit mycket bättre på att inte skriva ut antibiotika slentrianmässigt, säger han.