Erik Bülow äter kilovis med tomater och bananer – i sömnen.
Här är experternas råd för dig som lever ett ofrivilligt dubbelliv – när alla andra sover.
Han får bara fyra, fem timmars sömn varje dygn. Och när han väl sover blir det nattliga turer till köket. Erik Bülow, 33, har varit notorisk sömngångare sedan åtta års ålder. I de flesta fall slutar promenaderna på samma sätt.
– Jag äter bananer och tomater. Ibland upp till ett kilo samma natt, säger han.
– Det blir alltid värre när jag är fysiskt utmattad, eller när jag har sovit riktigt dåligt några nätter i rad.
Hans sambo, Ylva, har fått vänja sig vid att Erik rumsterar om i lägenheten på småtimmarna. Och att han drömmer ständiga mardrömmar. Ibland försöker han rädda henne från att falla över stup genom att bryskt ta tag i hennes arm när de ligger i sängen.
– Men min sambo sover djupt, så hon störs inte så mycket ändå, säger han.
Erik har fått sina besvär utredda i sömnlaboratorium, där det har konstaterats att han vaknar nästan 40 gånger per natt. Det är också orsaken till hans nattaktiviteter – tröttheten ökar kroppens behov av djupsömn, och det är i djupsömnsfasen som sömngången träder in.
– Men det jobbigaste är väl inte att jag äter tomater, utan att jag är konstant trött. Hade jag sovit bättre hade det antagligen inte blivit så mycket spring på nätterna, säger han.
Ungefär en till två procent av befolkningen går i sömnen regelbundet. Normalt sett är det en harmlös vana, men då och då inträffar allvarligare olyckor.
Det är fullt möjligt för en person som sover att till exempel låsa upp dörrar, sätta sig i bilar och hoppa ut från fönster. Synen fungerar nämligen precis som vanligt.
– Men det är ingen normal sömn, utan mer dvalaliknande – det har man konstaterat vid brainscanning. Större delen av hjärnan sover, medan en annan del är aktiv, säger Torbjörn Åkerstedt, forskare vid Karolinska institutet i Stockholm.
– Personen i fråga tar in intryck från omgivningen, men är ändå inte medveten om vad som pågår.
Erik Bülow har vid ett tillfälle utsatt sig själv för direkt livsfara.
– Det var i lumpen. Jag skulle kissa, och eldvakten lät mig gå ut endast iklädd ett par kalsonger och kängor – i 32 minusgrader. Jag hade övertygat honom om att jag var vaken, säger han.
Den gången slutade historien lyckligt. Samma tur hade inte Andreas, 32, som anonymt berättar sin historia för Aftonbladet. Han vaknade en natt för fem år sedan av att han hängde fritt från ett fönster på tredje våningen.
– Jag höll mig fast i armarna med ryggen vänd mot väggen, säger han.
Sju meter nedanför låg en asfalterad gata. Andreas krossade hälarna och fick ett flertal benbrott i fallet.
I en kvart låg han medvetslös och utan kläder mitt bland alla människor.
– Läkarna sa att jag aldrig mer skulle kunna gå. Det kan jag nu, men jag har men för livet, säger han.
Och än i dag vet han inte hur han hamnade i fönstret.
– Det är det som är det mest otäcka – att jag inte vet vad som hände.
Det är svårt att komma tillrätta med sömnproblemen. Livsstilsförändringar kan dock hjälpa.
– Risken ökar om man har sovit illa under en period, eller druckit alkohol, säger Jan-Erik Broman, forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Stress kan också bidra, om man har mycket på jobbet. Även nikotin, och då särskilt snus, stör sömnen.
50 procent av den vuxna befolkningen har ofta mardrömmar, kvinnor mer än män. Upprepade problem kan bottna i traumatiska minnen, oro eller ångest.
Behandling: En enkel terapiform som visat sig ha effekt är imaginary rehearsal therapy. Den går ut på att man skriver ned sin mardröm och sedan med fantasins hjälp ändrar förloppet så det blir acceptabelt. När du ska sova: repetera den ”nya”, förbättrade drömmen.
Night terrors, eller nattskräck, är en speciell typ av mardrömmar som uppkommer under den senare delen av natten – REM-sömnen. Orsaken är ett slags felkoppling av nervimpulser i hjärnan och drabbar vanligen barn. Den som drömmer vaknar ofta skrikande, med hög puls och förvirring, för att sedan inte minnas någonting av vad som skett.
Behandling: Eftersom problemet är övergående brukar det inte behandlas.
Innebär täta andningsuppehåll, med uppvaknanden som följd. Orsaken är svårigheter att få luft, till exempel trånga luftvägar. Hjärnan får inte tillräckligt med syre och ”väcker” kroppen. Ofta sker det omedvetet. I längden kan det orsaka trötthet och koncentrationssvårigheter på dagarna.
Behandling: Beror lite på vad problemet är. För trånga luftvägar kan opereras. Vid lindriga besvär kan det räcka med en näsklämma, som vidgar näsborrarna. För de som har allvarligare problem finns en speciell mask, så kallad CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). För utredning, sök hjälp via din läkare, som kan remittera vidare.
Är vanligast hos unga – 15 procent av alla barn har någon gång gått i sömnen. Ärftliga faktorer spelar in, men även sömnbrist och stress. Studier visar också på kopplingar till immunförsvaret och vissa signalsubstanser. Sömngång inträffar alltid i djupsömnen. Personer som drabbas är därför svårväckta och kan inte påminna sig händelser eller drömmar.
Behandling: Om du går i sömnen på grund av trötthet kan det hjälpa att se över dina sovrutiner. Undvik alkohol och nikotin, särskilt snus. Vissa mediciner kan trigga sömngång, bland annat Stilnoct, läkemedel mot insomningsproblem. Se till att förebygga eventuella olyckor genom att låsa fönster och dörrar.
Att sova några timmar och sedan vakna upp är mycket vanligt. Orsakerna, förutom att man störs av ljud och ljus, kan vara ångest, stress eller att du sovit för mycket tidigare nätter.
Behandling: Effektivast är mediciner, där Propavan hör till de vanligaste, samt KBT-terapi. KBT går ut på att korta sömntiden med ett antal minuter varje natt, vilket gör sömnen djupare och mer effektiv.
Den absolut vanligaste sömnstörningen. Ångest, stress och oro för att inte få sova tillräckligt hör till de främsta orsakerna. Jetlag, ljusa nätter och buller kan också göra det svårt att somna.
Behandling: Mediciner och KBT. Det finns ett antal olika insomningstabletter, men de flesta kan bara användas tillfälligt. Melatonin är ett kroppseget hormon som ger en naturligare sömn än andra tabletter. KBT, där du lär dig tekniker för att hantera stressen att inte somna, hjälper 8 av 10. Läs mer: www.sovbattre.se.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer