Blöder du för mycket?

- Cirka fem procent sjukskrev sig en-tio dagar per år på grund av riklig mens och utan att söka för det. Det visar en enkät vi gjorde på 2 200 kvinnor för några år sedan, säger Måns Edlund, avdelningsläkare på Kvinnokliniken vid Karolinska sjukhuset i Solna.

Unga flickor som får stora mensblödningar direkt efter puberteten bör till exempel söka för det. De kan ha en mild form av blödarsjuka.

- De kan få behandling. Det är också bra för dem att få veta att de har lätt att blöda, till exempel om de råkar ut för en olycka eller ska opereras, säger Måns Edlund.

Han skriver en avhandling om riklig mens (menorragi) och är en av ett fåtal i världen som forskar på rikliga menstruationer.

- Jag tittar bland annat på sambandet mellan riklig mens och mild blödarsjuka. I USA och i Kanada har detta uppmärksammats alltmer under de senaste fem åren.

Samband med blödarsjuka

Måns Edlund och medarbetare var först i världen för några år sedan att påvisa ett starkt samband mellan riklig mens och en viss form av blödarsjuka, von Willebrands sjukdom.

- Man har då lägre halt av ett protein som behövs för en viss koagulationsfaktor i blodet. Det är vanligare än man trott. Upp till var femte kvinna med riklig mens har det, säger han.

Kvinnor som får riklig mens först som vuxna har oftast inte blödarsjuka. Men de kan ha andra koagulationsrubbningar, till exempel att blodplättarna, som får blodet att levra sig, fungerar dåligt.

- De kan också ha underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos. Nivåerna av koagulationsfaktorer i blodet är beroende av sköldkörtelhormon. De som ligger på gränsen till blödarsjuka kan också blöda mer om de äter preparat med acetylsalicylsyra, till exempel Treo eller Magnecyl, säger han.

Vad är risken med att ha riklig mens?

- Man kan få låga blodvärden och järnbrist. Det kan leda till att man lättare får infektioner och blir tröttare. Många orkar till exempel inte arbeta eller idrotta när de har riklig mens.

Trots att man forskat på menstruationer i 70 år så känner vi ännu inte till de fysiologiska mekanismerna bakom en normal menstruation, menar Måns Edlund.

I sin avhandling tittar han också på vad som startar och stoppar en mensblödning.

- Vi har klart för oss vilka hormonförändringar som ligger bakom. Min förhoppning är att hitta ämnen i slemhinnor och blodkärlsceller som sätter igång och som sätter stopp för blödningen. Det skulle kunna leda fram till läkemedel som specifikt minskar rikliga blödningar lokalt i livmoderslemhinnan.