ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) är en beteendestörning som utmärks av koncentrationssvårigheter, bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet. Det antas att 3–5 procent av alla barn i Sverige har ADHD.
Orsakerna till ADHD har diskuterats länge. Enligt vissa beror störningen på sociala faktorer, exempelvis bristande intresse från föräldrarnas sida. Fler och fler studier har dock pekat mot genetiska faktorer. Den nya brittiska studien är det hittills säkraste beviset för att generna spelar en avgörande roll.
De första direkta bevisen för att beteendestörningen ADHD har genetisk grund, har upptäckts av brittiska forskare.
Den främsta orsaken är ett överskott på "trasiga" gener.
Med "trasiga" gener avses en viss typ av sällsynta genvarianter där antingen en hel DNA-sekvens gått förlorad, alternativt dubbelkopierats. Effekten blir att genernas funktion störs eller avbryts.
Forskarna, som publicerar sina resultat i den medicinska tidskriften The Lancet, har granskat arvsmassan hos 366 barn med diagnosen ADHD, och jämfört dessa med en kontrollgrupp med barn utan störningar.
De fann att de sällsynta genvarianterna, på fackspråk kallade CNV (copy number variants), var nästan dubbelt så frekventa hos ADHD-barnen.
– Nu kan vi definitivt karaktärisera ADHD som en utvecklingsneurologisk störning, med biologisk grund. Förhoppningsvis kommer detta att hjälpa till att undanröja en del missuppfattningar som framförts i debatten, som att ADHD beror på dåligt föräldraskap eller dålig kosthållning, säger forskningsledaren Anita Thapar, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Cardiff university.
ADHD antas förekomma hos tre till fem procent av barnen i Sverige. De som drabbas är i varierande grad hyperaktiva, har svårt att koncentrera sig och beter sig impulsivt.
Studien visar också att genvarianterna finns i regioner av arvsmassan, framför allt kromosom 16, som tidigare kopplats samman med både autism och schizofreni. Det tycks med andra ord finnas en gemensam biologisk bas för flera av dessa störningar.
Enligt forskarna uppstår troligen ADHD som ett resultat av de genetiska förändringarna i kombination med barnets miljö. De hoppas att de nya rönen på sikt ska kunna hjälpa alla barn som lider av störningarna.
– Det här öppnar ett fönster mot hjärnans biologi som kan ge oss mer effektiva behandlingsmetoder, säger Anita Thapar.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...