Verkar din bebis tröstlös, extra kinkig, sover dåligt och har dålig aptit?
Då kan den lida av spädbarnsdepression.
Även bebisar kan bli deprimerade. Vid Miami Medical School i USA publicerades tidigare i år en rapport* om prenatal depression, det vill säga spädbarnsdepression. Målet med studien var att undersöka om fosterstadiet påverkar bebisens känslotillstånd.
Bebisar kan uppvisa depressionsliknande beteenden som påminner om de man kan se hos en vuxen deprimerad person: mindre aptit, svårt att sova, nedtonad glädje. Man har också sett att en del prenatala depressioner har lett till komplikationer vid födseln, neurologiska besvär och undervikt.
Varför spädbarnen blir deprimerade är inte helt klarlagt men den nya forskningen pekar mot att förklaringarna står att finna redan under utvecklingen i fosterlivet. Är mamman mycket stressad under graviditeten kan det bidra till att barnet övertar hennes stresshormoner helt beroende på var i utvecklingen fostret befinner sig.
Men stressade mammor ska inte få skuldkänslor.
– Prenatal depression kan inte ”skyllas” på mamman. Genetik spelar en stor och ofta oklar roll liksom fostermiljön. En del barn har redan i arvsmassan fått med sig en uppsättning koder och anlag som mer eller mindre styr tillverkningen av bland annat de viktiga signalsubstanser som behövs för vårt välbefinnande: serotonin, oxcytocin och dopamin, säger Åke Pålshammar, senioruniversitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet.
Tidigare forskning kring depression och födsel har antingen varit inriktad på de förlossningsdepressioner som mödrar kan drabbas av, eller på depression som kan drabba spädbarn som en konsekvens av en dålig anknytning.
Men det positiva är att även om barnet senare i livet kan få återkommande depressioner, brukar inte själva spädbarnsdepressionen vara särskilt länge.
Hur man kan bota den?
– Massage är bra, närhet och lugn också. Och självklart massor med kärlek, säger Åke Pålhammar.
*Referens: Field, T., Diego, M. Hernandez-Reif, M. Prenatal depression effects and interventions: A review.
Infant Behavior and Development, 2010.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...