Lider du av uppskjutarsjukan?

Räkningarna ligger på hög. Sista betalnings­dagen har precis passerat, men ja, de får ligga kvar. Telefonsamtalet för att boka tandläkartid får vänta – tills i morgon. Minst. Och köpa present till dagisfröken? Det gör du nästa vecka. Sakta, men säkert, växer högen med ”att göra”-måsten.

Små marginaler

Det finns ett fint ord som beskriver beteendet – prokrastinering. Enligt Nationalencyklopedin betyder det att man skjuter upp något till morgondagen, en annan­ dag eller en senare tidpunkt.

Det är något de flesta av oss gör, tror Margareta Elfgren, mentor och personlig coach och beskriver ”uppskjutarna” som personer som lever med små marginaler.

– Är man en uppskjutare, så kör det till slut ihop sig, säger hon.

Går åt energi

Hon poängterar dock att man kan vara uppskjutare i olika situationer, beroende på vilken roll man har. En och samma person kan till exempel sköta sig prickfritt på jobbet och som förälder, men inte som vän, reskamrat, räkningsbetalare eller presentköpare.

Det kan förstås finnas fördelar med att prokrastinera. Man skapar ju andningshål eller fritid som egentligen inte finns.

Men ”mañana-mentaliteten” har ett pris.

– Det går åt mycket energi att skjuta upp saker hela tiden. Att gå och ha ångest över något man ska göra kostar på, säger Margareta Elfgren.

Erkänn för dig själv

Hon säger att det säkert finns svar på varför man är en uppskjutare, och att det kan kopplas till personligheten. Men det är en lång process att gå igenom. I?stället kan man acceptera faktum och lära sig hantera­ problemet.

Margareta ­Elfgren säger att det finns olika sätt att jobba med sitt beteende – och att ett erkännande är det första steget.

• För en inre dialog.

– Tänk dig att du ska betala räkningarna, men att du bestämmer dig för att göra det ­senare. Fråga dig själv, ”varför ställer du till det? Det finns ingen som lyssnar på dina ursäkter”. Bestäm dig för att göra det nu så slipper du ångest. Och tänk på vad skönt det blir när det är gjort.

• Strukturera upp dig.

– En lista kan vara superbra. Fundera på vad som kan göras i dag och skriv sedan upp vad du ska göra. Checka av och stryk punkterna efter hand.

Dela upp saker

Om det går, dela upp en stor ”att göra”-sak i flera mindre. Om du till exempel ska boka en resa, punkta då upp att kolla­ ­­resor, ringa resebyråer, boka och betala var för sig i stället för att se det stora hindret – att boka resan.

Och lyckas man komma till rätta­ med sin prokrastinering är det bara att kamma hem vinsten.

– Du kan bli mer ­närvarande om du har gjort det du ska ­eftersom du inte behöver­ grubbla på sådant som ­inte blivit gjort. Då kan du belöna dig själv och njuta. n