Vila efter maten - för magens skull

Magens okända nervsystem påverkar hälsan

HÄLSA

Mamma hade rätt. Det är vila efter maten som gäller.

Det är välgörande för magens okända ”hjärna”.

Blodflödet ökar till tarmens egna nervceller – och maten smälts bättre.

Foto: GETTY IMAGES

–Stryps blodflödet skadas nervceller av syrebrist och dör. Vi vet inte vad detta ger för besvär, men tarmrörelserna påverkas sannolikt, säger Eva Ekblad, docent i fysiologi vid Lunds universitet.

Hon forskar på magtarmkanalens eget, hittills ganska okända nervsystem, ENS (det enteriska nervsystemet). Detta nervsystem liknar det i hjärnan och ryggmärgen.

–Nervcellerna i ENS är lika sårbara som hjärnans och har samma signalsubstanser, säger Eva Ekblad.

Kan ge kroniska besvär

Magens ”hjärna” är självgående. Den styr, utan att vi märker det, framför allt de framåtdrivande muskelrörelserna i magtarmkanalen.

Insikten om hur komplext ENS är och att det kan ha en roll vid olika rubbningar av tarmfunktioner är ny kunskap.

–Vi vill särskilt veta mer om vilka situationer och tillstånd som skadar tarmens nerver.

Störningar i form av till exempel ett minskat eller strypt blodflöde till ENS kan ge lättare besvär som en lindrig förstoppning eller diarré, men kanske även kroniska rubbningar i tarmen, ofta med svåra buksmärtor, tror man.

–Det beror på hur skadade nervcellerna är och vilka nerver som drabbas, säger Eva Ekblad.

När man ätit, till exempel, ska blodflödet till mage och tarmar vara högt. Efter en måltid ska man därför helst ta det lugnt och smälta maten.

Vila efter maten

Om man ger sig ut och joggar direkt efter en måltid eller när man sprungit ett maratonlopp blir blodflödet kraftigt strypt med risk för syrebrist.

Förr i det gamla bondesamhället var det vanligt att man vilade en stund på maten.

–Den tiden hittar vi sällan i dag. Vi stressar i oss lunchen och jagar sedan vidare. Det kan ge besvär med stressmage, till exempel.

Nervcellerna känner av när magsäcken spänns ut. Reflexer utlöses som reglerar tarmrörelserna och signaler skickas till hjärnan, som registrerar när vi är mätta.

–När vi ätit en fettrik måltid, till exempel, skickar nervcellerna signaler att magsäcken ska tömmas långsammare och vi känner oss mätta längre, säger Eva Ekblad.

Vad betyder det att magens nervceller liknar hjärnans?

–Det vet vi inte. Vi vet däremot att personer med nervsjukdomarna MS och Parkinson ofta har magtarmbesvär, till exempel. Magtarmbesvär är också den vanligaste läkemedelsbiverkningen. Men vi vet inte vad som skadat nervcellerna i magtarmkanalen i de fallen.

Få fram läkemedel

Man hoppas nu få veta mer om ENS roll vid olika tarmsjukdomar.

–En dag får vi kanske så mycket kunskap att vi kan få fram ett läkemedel mot IBS (irriterad tjocktarm) och de inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohn och ulcerös colit, som ofta har problem med tarmrörelserna.

Så fungerar magens "hjärna"

Så får du "hjärnan" att må bra

Ann-Cathrine Björnör Carlsson