Bota stressmagen själv

Symptom: Lös, vattnig avföring fler än tre gånger per dygn och som gör att man förlorar mycket vätska.

Orsak: Akut diarré beror oftast på infektion eller matförgiftning. Uppkommer oftast 1–2 timmar efter smittotillfället. Kan även bero på ändrad bakterieflora i tarmen av antibiotika. Diarré under längre tid kan orsakas av stress eller överkänslighet mot vissa ämnen i maten eller vara en inflammatorisk tarmsjukdom.

Så gör du:

Lindrig diarré: Drick extra mycket, till exempel svagt te, och ät skonsam kost för magen som vitt bröd, kokt fisk eller kokt kött.

Svår diarré: Drick enbart första dygnet och rikligt, till exempel te, morotsoppa eller buljong. Drick ofta och lite i taget.

Receptfria läkemedel finns mot tillfällig diarré.

Sök vård om du:

  Haft diarré mer än sex dygn.

  Får diarré och nyligen varit utomlands.

  Samtidigt har hög feber, eller även går ner i vikt, är slö, kissar mindre än normalt och är allmänpåverkad.

  Har avföring med blod och slem.

Symptom: Att ofta känna sig spänd och uppsvälld av gaser.

Orsak: Gaser består mest av luft som man sväljer när man äter, dricker, tuggar tuggummi eller röker. Gaser bildas även normalt vid matsmältningen.

Så gör du: Undvik mat som är gasbildande, till exempel kål, ärtor, bönor, lök och större mängder frukt och grönt. Tugga maten väl, då sväljer du mindre luft. Motionera regelbundet. Receptfria preparat finns som lindrar gasbesvär.

Sök vård om du:

  Har långvariga besvär.

  Samtidigt får ändrade avföringsvanor utan att du förstår varför.

  Får ihållande eller svåra buksmärtor.

  Får blod eller slem samtidigt med gaser och avföring.

Symptom: Trög mage som gör det svårt att få ut hård avföring.

Orsak: För lite fibrer i kosten, miljöombyte, känslig tarm, för lite vätska, för mycket stillasittande, stress och oro, att inte ha gått på toa när det tryckt på. Av vissa läkemedel, till exempel med järn eller kodein, eller lång användning av tarmstimulerande laxermedel. Gravida kan få trög mage, liksom vissa under senare hälften av menscykeln.

Så gör du: Tilllfällig förstoppning: Motionera mer, drick mer vätska, ät kost som är rik på fibrer eller ta volymökande medel för att förbättra tarmrörelserna. Även katrinplommon kan hjälpa. Försök ha regelbundna toalettvanor i lugn och ro.

Sök vård om du:

 Haft förstoppning länge.

 Fått ändrade avföringsvanor utan att förstå orsaken.

 Har blod eller slem i avföringen.

 Om du går ner i vikt utan att förstå varför.

 Har mycket ont i magen.

Symptom: Sura uppstötningar som ger brännande känsla i bröstet och halsen. Kan även kännas som en klump i halsen.

Orsak: Övre magmunnen, ”ventilen” mellan magsäcken och matstrupen, sluter inte tätt. Sur magsaft läcker då upp i matstrupen och irriterar slemhinnan. Kan orsakas av till exempel alkohol, stora måltider, tunga lyft, övervikt eller böjning framåt.

Så gör du: Ät eller drick inte senare

än tre timmar före sänggåendet. Undvika att snusa och röka. Var försiktig med kaffe, juice, alkohol, fet och starkt kryddad mat. Undvika tunga lyft och framåtböjningar.

Ät fiberrikt.

Sök vård om du:

 Har mycket täta eller besvärande uppstötningar.

 Ej blivit bättre efter två veckor med receptfria medel.

Symptom: Värk eller obehag i övre delen av magen med hungersug och tidig mättnadskänsla. Rapningar, bullrig mage med gaser, halsbränna och illamående kan ingå.

Orsak: Oftast okänd. Oregelbunden, stressig livsstil kan bidra. Symptomen kan likna magsår eller IBS (känslig tjocktarm).

Så gör du: Försök ha en lugn, regelbunden livsstil med vila och god sömn. Pröva att äta lite och ofta.

Undvik salt, rökt, fet, stekt eller starkt kryddad mat. Motionera mer.

Sök vård om du:

 Om du får långvariga besvär.

 Har blodig, svart avföring.

 Är trött och har viktminskat ofrivilligt.

 Mår illa och kräks kaffesumpsliknande innehåll.