Högutbildade får bättre cancervård

Alarmerande skillnader bland patienter med tarmcancer.

Foto: PANTHERMEDIA
HÄLSA

Riktlinjerna är solklara. Ändå skiljer sig vården i olika delar av landet och från person till person.

Ju högre utbildning desto bättre vård kan du vänta dig.

Störst skillnad är det för patienter med tarmcancer.

Göran Zetterström, utredare, Socialstyrelsen
Foto: Socialstyrelsen
Göran Zetterström, utredare, Socialstyrelsen

Orättvisorna är stora inom cancervården enligt en ny rapport. Trots tydliga riktlinjer finns det fortfarande läkare som håller fast vid sina egna rutiner, eller kanske inte ens känner till vad som gäller. Andra är helt enkelt inte lika skickliga.

– Det ska inte spela någon roll var i landet man bor, men vi ser att insatserna skiljer sig åt mellan landstingen, konstaterar Göran Zetterström, utredare på Socialstyrelsen.

Han har granskat cancervården för tre av våra vanligaste cancerformer: Tarmcancer, bröst- och prostatacancer.

Förhoppningen var att se förbättringar sedan man 2007 tog fram nationella riktlinjer för diagnos, behandling och uppföljning som alla ska följa. En hel del har också blivit bättre.

Alarmerande resultat

Bäst är bröstcancerläkarna som i stort sett arbetar efter gemensamma riktlinjer. Sämre ställt är det med vården av män med prostatacancer där långt ifrån alla högriskpatienter få genomgå den skelettundersökning som förespråkas och allt för få erbjuds botande behandling i form av strålning och kirurgi. Med sämre resultat som följd.

Mest alarmerande är dock vården av patienter med tjock- och ändtarmscancer. Där handlar det inte bara om stora regionala skillnader utan patientens bakgrund.

– Patienter med lägre utbildning får i mindre utsträckning de behandlingar och diagnostiska åtgärder som rekommenderas, säger Göran Zetterström.

Skillnaderna syntes i samtliga undersökta kvalitetsmått.

Fler komplikationer

Medan patienter med högskoleutbildning fick sin diagnos tidigare och oftare slapp komplikationer, fick fler lågutbildade ett sämre resultat. Ändtarmscancer fick till exempel oftare opereras om och vid tjocktarmscancer gick tarmen oftare sönder.

– Varför just tjock- och ändtarmscancer sticker ut vet vi inte, säger Göran Zetterström.

Tidigare forskning har pekat på att patienter med lägre utbildning generellt söker sjukvård senare och är mer sårbara.

– De kanske inte är lika vana att ta för sig, resonerar han vidare och upplever att akademiker oftare har googlat om sin sjukdom och ställer helt andra krav.

– En del har till och med själva läst riktlinjerna och vet vilken behandling de har rätt till, säger han och hoppas de nya riklinjerna ska göra vården mer jämlik.

Där slås fast att vården ska se till att patienter med en mindre gynnsam socioekonomisk situation ska  få den vård och behandling de behöver.

Nya riktliner

En preliminär version av de nya riktlinjerna sjösattes i veckan och propagerar även generellt för en mer patientfokuserad vård där alla drabbade ska få en egen kontaktsjuksköterska. Hon ska vara ”spindeln i nätet” som håller koll, lotsar patienten rätt och kan ge psykosocialt stöd.

Man trycker också på behovet av en så kallad multidisciplinär konferens.

Enligt rekommendationerna ska alla patienter som fått en cancerdiagnos bedömas av flera olika specialister, som kirurg, radiolog och patolog både före och efter behandling.

– Det handlar om att ge rätt patient rätt behandling vid rätt tidpunkt, förklarar Göran Zetterström.

När det gäller tjocktarmscancer får bara var femte patient i Jämtland och Västerbotten en sådan bedömning efter operation idag, medan i princip alla får det i Västmanland och Gävleborg.