Hälsa

Så förgiftas du i ditt hem

Ny bok avslöjar dolda ämnen

Andrea Braunander, 24, mamma till Leo, går igenom skåpen och hittar en nappflaska av hälsovådlig plast. ”Jag skulle kasta ut allt som var giftigt.”
Andrea Braunander, 24, mamma till Leo, går igenom skåpen och hittar en nappflaska av hälsovådlig plast. ”Jag skulle kasta ut allt som var giftigt.”Foto: andreas apel

De syns inte, men finns nästan överallt.

I Arktis isbjörnar, i schampon, i kvitton och inte minst – i våra kroppar.

Kemikalier som stör våra hormoner och kopplas ihop med fosterskador, fetma, diabetes och cancer.

I torsdags kom det senaste larmet – svenska kvitton innehåller för höga halter av det giftiga ämnet bisfenol A. Genom att ta i papperna och lägga dem i fickan får vi i oss små, men i längden hälsovådliga, mängder plastkemikalier.

Men det är inte bara i kvitton vi hittar farliga substanser.

– Visste du att en teflonpanna som du glömmer kvar på spisen avger gaser som dödar kanariefåglar? De får inre lungblödningar – teflonförgiftning.

”Kan knappt brytas ner”

Rick Smith är doktor i biologi och kallar sig miljöaktivist. Kanadensaren har precis släppt boken ”Förgiftad” (Forma books), som ska lära oss att hitta dolda giftkällor i hushållet.

Bortsett från bisfenol är teflon ett varumärke som han helst hade velat plocka bort från hyllorna.

– En viktig orsak är att materialet är extremt robust, det kan knappt brytas ner. Teflon samlas på hög i naturen och kan i dag hittas i isbjörnar i Arktis. Ingen expert har hittills kunnat säga när och om ämnet försvinner, säger han.

”Störningar av hjärnan”

Alla kemikalier som Rick Smith vill varna för har en sak gemensamt: De liknar mänskliga hormoner och kan därför ställa till med stor skada i hela kroppen. Särskilt utsatta är barn och gravida.

– Det handlar om störningar av hjärnans utveckling, som minne- och inlärningsfunktioner. Men även diabetes och fetma, säger Christina Rudén, professor i toxikologisk riskbedömning.

Forskning pekar på att det ­inte bara handlar om mängd, utan minst lika mycket om tajmning.

– I vissa stadier under graviditeten, till exempel, är fostret ­mycket känsligt för störningar. Hormoner behövs bara små koncentrationer för att påverka kroppen, säger Christina Rudén.

Det positiva är dock att flera kemiska ämnen relativt snabbt går ur kroppen. Om exponeringen minskar, sjunker nivåerna mätbart.

FAKTA

Ämnen du bör undvika

BISFENOL A

Vad: En plastkemikalie som finns i bland ­annat transparenta, ­hårda plastflaskor (som nappflaskor). ­Hittas även i ­plastburkar, plastmuggar, ­kvitton, returflaskor och konservburkar.

Så upptäcker du det: Återvinningssymbolerna – nummer på till exempel nappflaskornas undersida – avslöjar den farliga plasten. Om du hittar en 7:a i en triangel bör du inte använda den till något som har med mat och förtäring att göra. Lär dig den här ramsan utantill: ”4, 5, 1 och 2 – resten giftigt – låt stå”. Återvinningsnummer 4,5,1 och 2 är alltså okej, resten bör du undvika.

Påverkan på kroppen: Ämnet påminner om naturligt östrogen och tros kunna orsaka bröstcancer och störningar i fertiliteten. Gifterna frigörs när plasten upphettas, som vid värmning av välling i micron. I maj i år sa miljö­minister Andreas Carlgren att han önskade ett förbud av kemikalien i just nappflaskor.

Köp i stället: Satsa på glasbehållare. Värm mat på tallrik i micron för att undvika att få i dig plastpartiklar.

TEFLON

Vad: ”A nightmare!” utbrister Rick Smith om materialet som bor i våra stekpannor – bland annat. Teflon är i princip omöjligt att bryta ned i naturen, vilket är orsaken till att det nu hittats i kropparna hos bland annat isbjörnar i Arktis. Ångorna som avges vid kraftig upphettning eller grillning är giftiga.

Så upptäcker du det: Teflon i stekpannor och sockerkaksformar är lätt att känna igen, men kan även finnas i mindre kända former som i läppstift, fodrade pizzakartonger, fläckavvisande medel på soffor och – mer vanligt i Sverige – i vattenavstötande jackor. Inte sällan i varumärken som Canada goose och Gore-tex.

Påverkan i kroppen: En överhettad teflonpanna kan avge cancerogena ångor – även kallat teflonförgiftning. Det finns även studier som tyder på att fertiliteten kan sättas ned hos både män och kvinnor.

Köp i stället: Använd gjutjärnspannor och plåtar i metall så långt det går. Grädda muffins i pappersformar och sockerkaka i vanliga metallformar som du smörjer. Undvik teflon i grillutrustning där temperaturerna blir högre.

TRIKLOSAN

Vad: Ett anti-bakteriellt ämne som finns i krämer, tandkrämer (exempelvis i Colgate), rengöringsartiklar och till och med sandaler.

Så upptäcker du det: Genom att lusläsa innehållsförteckningen. Alla skönhetsprodukter med triklosan ska vara märkta. Observera att även varor utan beskrivningen ”anti-bakteriell” kan ha inslag av ämnet, som exempelvis Gilettes rakgel. Skilj på triklosan och alkoholbaserade artiklar, som inte är skadliga för kroppen.

Påverkan i kroppen: Hormonell i första hand, men kanske orsakas den största skadan genom att bakterier som utsätts för kemikalien utvecklar resistens.

Köp i stället: Produkter ­utan anti-bakteriella egen­skaper, alternativt ­artiklar som är alkoholbaserade.

FTALATER

Vad: En grupp mjukgörande ämnen och några av de vanligaste – och giftigaste – kemikalierna i vårt hem, framför allt i skönhetsprodukter. Det stora problemet för oss är att identifiera i vilka artiklar ftalaterna finns.

Så upptäcker du det: I stort sett omöjligt, om du inte är en expert på att läsa och tolka kemikaliespråk. Vanligaste konserveringsämnet i schampo. Finns i de flesta skönhetsprodukter med stark doft som benämns som ”fragrance”, ”alcoholdenat” eller ”parfym”. ”I dag är det egentligen lättare att leta efter produkter som saluförs som ftalat-fria”, säger Rick Smith.

Påverkan i kroppen: Ftalater är klassade inom EU som ”reproduktionstoxiska” – de stör med andra ord könsutvecklingen och kan leda till fosterskador. Djurstudier pekar på att testiklarnas storlek kan minska vid exponering. Kan även försämra spermiekvaliteten.

Köp i stället: Ftalatfria produkter eller sådana märkta med svanen, bra miljöval eller EU-blomman.

Vilka gifter har du hemma?

Andrea Braunander, 24, mamma till sonen Leo, 16 månader, går igenom skåpen. Det är lättare sagt än gjort. Men vi hittar snabbt minst en produkt som helst bör undvikas: Nappflaskor av hälsovådlig plast.

– O, det visste jag inte! Men vi försöker i alla fall att värma vällingen innan vi häller den i flaskan.

Blir du orolig om du får veta att plasten kan ge skador?

– Ja, självklart! Jag skulle kasta ut allt om jag visste att det var giftigt.